Vin i världen

06-11-03 09:58

Vad är det för skillnad på kanadensiskt och sydafrikanskt vin? Här din guide till världens vinländer.

På både norra och södra halvklotet är det breddgraderna 30-50 som lämpar sig bäst för vinodling. Antalet soltimmar är avgörande för druvans utveckling. Mycket sol innebär alkoholstarka, kraftiga viner med lägre syra, medan långsam mognad i sparsammare solbelysning ger strama, nyanserade viner.

• Med "gamla världen" menas i vin-sammanhang Europa och övriga medelhavsländer, medan "nya världen" inbegriper Nord- och Sydamerika, Australien, Sydafrika, Nya Zeeland.

• Franskt vin hade länge det överlägset högsta anseendet, grundlagt för cirka tusen år sedan med handelsutbyte mellan Bordeaux och England. Sedan förra seklet reglerar lagar odlingsregionernas stil. Bordeauxtrakten vid floderna Garonne och Dordogne är världens största vinregion. Distriktsnamn som Médoc, Graves, St Emilion och Pomerol är berömda. I staden Bordeaux där Dordogne mynnar i Biscayabukten finns ett vinuniversitet. Röda Bordeauxviner är för det mesta blandningar, ofta Cabernet Sauvignon och Merlot. Bourgogne och Rhône-regionerna producerar också välkända rödviner. Alsace producerar de kanske bästa vita vinerna i världen, synnerligen nyanserade och allsidiga.

• Det spanska Riojadistriktet är uppskattat för sina kraftfulla, eklagrade Temranilloviner och granndistriktet Navarra åtnjuter ett allt högre anseende. Penedés i den katalanska Barcelonatrakten gör också högklassigt vin, liksom många andra nordliga distrikt. Även i söda Spanien odlas mycket vin, oftast av vardagstyp. Jerez i sydväst är känt för sin sherry. Söta dessertviner produceras särskilt i södra Spanien. Grannen Portugal har i århundraden gjort fantastiskt portvin, men exporterar nu också utmärkta matviner av såväl röda som vita druvor.

• Italien är världens största vinproducent. De mest kända områdesröd-vinerna är Chianti från Toscana och Barolo och Barbaresco från det nordligt belägna Piemonte. Mellan Gardasjön och Venedig kommer de välkända, numera fylligare Valpolicellavinerna till, och Syditalien, särskilt Sicilien, producerar en starkt ökande volym ambitiösa måltidsviner.

• Tyskland, Schweiz och Österrike gör trevliga lätta rödviner, mest för inhemskt bruk. Tyska vitviner är mycket populära i Nordeuropa med sin blommiga, ibland halvsöta stil. Österrikiska vitviner har de senaste åren närmat sig stjärnstatus internationellt.

• Ungern och Bulgarien exporterar en hel del såväl rött som vitt vin, framför allt bordsvin i vettiga prisklasser.

• Grekland har ökande ambitioner för fint matvin jämsides med sin speciella, lokala, kådakryddiga Retsina.

• Libanon tillverkar kryddiga rödviner i fransk tradition.

• Även i Nordafrika odlas druvor för framställning av bordsvin på många håll.

• USA. Det största vinområde i Nordamerika är Kalifornien, där man gör högklassiga viner som påminner mycket om de franska. Fruktiga bordviner storproduceras också. Men det odlas och tillverkas vin i varenda stat utan två, det mesta för lokalt bruk.

• Kanada är mestadels för svalt för vinproduktion, men runt de stora gränssjöarna mot USA görs fantastiska, söta dessertviner av frysta druvor, Ice Wine.

• Chile och Argentina står för merparten av den sydamerikanska produktionen. Även andra nationer, som Uruguay, har internationella vinambitioner. Både rött och vitt håller utmärkt kvalitet till vettiga priser.

• Sydafrika kan numera få internationell avsättning för sina spännande och högklassiga viner, traditionellt i lite rökigare stil än annars är vanligt. Även starkvinerna är mycket bra.

• Australiens södra delar har många regioner som är idealiska för vin-odling. Producenterna börjar alltmera satsa på kvalitet snarare än kvantitet - fraktpriserna gör i alla fall fortsatt lågprissatsning ohållbar. Fruktiga rödviner och välekade Chardonnayer är typiska, men vin i alla stilar, äver i högprestigesegmentet, produceras.

• Nya Zeeland har solbelysta vinsluttningar vars viner blir alltmera uppmärksammade på världsmarkanaden. Kompromisslöst druvtypiska vitviner har redan vinvärldens gillande, och nu kommer de röda, med pinot noir-vinerna i spetsen.