Vid en första anblick ser jag bara en stor grupp med människor, men har svårt att urskilja individer. Hur ska jag någonsin lära mig känna igen en enda person i den här stora gruppen? Direkt efter ankomsten till hotellet kommer en kvinna fram till mig och hälsar. Hon känns bekant, namnet Annalisa dyker plötsligt upp i min skalle. Javisst ja, vi har ju rest förut, hon och jag. Den gången var vi i Italien, nu är vi på Madeira på läsarresa.
Vi är femtio personer som under en vecka ska få utforska och njuta av den vackra grönskande ön, tillsammans med vår guide Helena (en annan Helena än jag, vilket gruppen troligen är tacksam över). Varenda middag äter vi tillsammans, och jag sätter mig vid olika bord varje kväll. Samma restaurang, samma buffé, för mig är det samtalen som skänker variation och glans till middagarna.
Innan jag sätter mig blickar jag ut över gruppen likt en hönsmamma; är de på plats, alla mina kycklingar? Jo då, där sitter de. De flesta verkar resvana, många trädgårdstokiga, men utöver det är vi en blandad skara. Vi har representanter från vitt skilda delar av Sverige, från Tierp, Lindesberg, Hedemora, Karlskoga, Visby, Västerås och Umeå. Några har ursprung från England, Algeriet eller Finland.
Alla har vi olika erfarenheter i våra osynliga bagage, men en sak har vi gemensamt – Icakuriren. Eva från Höllviken har prenumererat sedan 1969, berättar hon, Marianne från Nybro var tack vare ett korsord med i tidningen redan som barn.
Även om Madeira visar sig från sin soligaste sida, så är det inte öns vackra berg och dalar jag kommer bära med mig, utan mina möten med alla trevliga läsare. Det är ju er vi gör tidningen för, och att få träffa några av er öga mot öga är ovärderligt.
Man kan sitta på redaktionen och titta på hur mycket statistik som helst, konstatera att 24 procent av er bor på landsbygden, 31 procent i storstad. Att över hälften av er bor i villa eller radhus, och en dryg tredjedel av er är män.
Men vid möten kommer åsikter, humor, tankar och nyfikenhet fram. Så att jag kan uppleva både vad mycket vi har gemensamt, och vad som skiftar i olika nyanser.
I det här numret av Icakuriren bygger vi ett smultrontorn, tipsar om bästa sätten att göra rent grillen och ta bort en ångrad tatuering. En härlig varierande blandning, precis som ni, kära läsare!
