Myt att vi svenskar är så ensamma – rekord i guldbröllop!

"Den svenska ensamheten" beskrivs allt oftare som en folksjukdom. Men är det sant? Tvärtom, menar familjeforskaren Gerdt Sundström: – Vi har aldrig haft fler sociala kontakter än idag, säger han.

Myt att vi svenskar är så ensamma - nytt rekord i guldbröllop!
50 år tillsammans är inget ovanligt numera.

Den svenska familjen lever och har hälsan. Allt fler äldre har täta kontakter med yngre generationer, och vi tar hand om varandra allt längre upp i åren. Det visar den forskning kring familjeliv och sociala relationer som Gerdt Sundström bedrivit i decennier – och i vår (2022) blir det en ny bok på temat.

– Man har talat om en “epidemi” av ensamhet, som ofta beror på att man förväxlat ensamboende med ensamhet. säger Gerdt Sundström, 78.

– Men det är ofta en övergångsfas.

Han är professor emeritus i socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping. En av hans insatser har varit att belysa svenska familjemönster, både historiskt och i modern tid.

– Om man tittar på den allra senaste perioden, 2015–2020, så ser man att allt fler har syskon i livet, fler äldre har barn i livet – och fler har dem faktiskt i närheten också. Och anhörigvården ökar.

Äktenskapen håller i

Demografin är en viktig orsak: vi lever allt längre, och då ökar möjligheten att ha vuxna barn omkring sig på ålderns höst, till och med sådana som blivit pensionärer. Likaså ökar chansen att få uppleva barnbarn och barnbarnsbarn.

Men faktum är att äktenskapen också håller allt längre, allt tal om skilsmässor till trots.

Myt att vi svenskar är så ensamma - nytt rekord i guldbröllop!
Gerdt Sundström, familjeforskare.

– Vi upplever en ren guldbröllopslavin, säger Gerdt Sundström.

På 1950-talet var det så sällsynt att guldsmeder inte ens gjorde smycken för att fira det.

– Uthålligheten i våra äktenskap har ökat. På 1700- talet varade de i regel runt 15 år. Vi gifte oss sent, och folk dog så tidigt. Och skilsmässor förekom även då.

– Äktenskap idag håller ofta runt 50 år, även om man räknar in skilsmässostatistik.

En invändning mot Gerdt Sundströms analyser är att de främst talar om social ensamhet, alltså våra faktiska kontaktnät, som bara ökar. Den upplevda ensamheten, ofta kal-lad den existensiella, är svårare att mäta.

– Så är det, säger Gerdt, men bland äldre visar forskningen att de känner sig mindre ensamma. Värre är att så många unga mellan 20–35 år upplever sig ensamma.

Man ska hålla i minnet att de senaste siffrorna från SCB som Gerdt Sundström gått igenom är från 2020, alltså under covidpandemin. Yngre med större socialt umgänge på restauranger och andra mötesplatser kan därför ha drabbats hårdare av restriktionerna än äldre, och upplevt en större påtvingad isolering.

Anhöriga i närheten

De nya siffrorna om minskad ensamhet ligger också helt i linje med dem som Gerdt visade i boken “Mer familj, mer omsorg” från 2019. Där låg fokus på utvecklingen 1985–2015, men med många utblickar mot äldre svensk familjehistoria.

Där som i den kommande boken bygger analyserna på hur många närstående vi har i livet, men också på var de bor. Och andelen som bor i samma kommun, alltså någorlunda “nära”, har också ökat över tid. Mellan 1985 och 2020 har andelen äldre, 64+, med barn i samma kommun ökat från 44 till 57 procent. Andelen som har en samboende/partner har ökat från 51 tilll 61 procent.

– Man ser också att anhörigvården ökar. Det kan delvis förklaras av brister i äldreomsorgen, men intressant är att det är lika många äldre män som vårdar sin hustru som tvärtom, säger Gerdt Sundström.

Även om hans forskning inte fokuserat på den upplevda, “existentiella” ensamheten, har andra tittat på den. Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet, har med sin forskarkollega Filip Fors konstaterat att föreställningen om “den ensamma svensken” är ganska grundlös.

Individualistisk kultur

Sverige har många ensamhushåll, men data hämtade från European Social Survey visar att svenskarna snarare tycks känna sig mindre ensamma än människor i de flesta andra europeiska länder.

– Om jag ska spekulera tror jag att i en individualistisk kultur som i Sverige finns det goda möjligheter att leva det liv man själv vill, och också välja sitt umgänge, säger Bengt Brülde till Vårdguiden, region Västernorrland.

Sociala mediers påverkan på ensamhet har inte heller ingått i Gerdts forskning, men en studie vid Charles Sturt University i Australien visade att personer som är “storkonsumenter” på Facebook oftast är mer ensamma. Det är alltså snarare en väg att försöka få fler vänner, än att faktiskt uppleva sig ha det.

Hur är det då med Gerdt Sundströms egna personliga upplevelser? Och varav intresset för relationsstudierna?

– Intresset beror nog på en ganska rörig uppväxt, men jag känner mig inte ensam nu. Jo, i mitt arbete ibland, där jag ofta varit motvalls. Men inte i min familj eller privat. Jag har en hustru och sex systrar i livet. Den svenska familjen mår bra.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top