Bli en expert på champagne

Champagne är drycken vi tar till när något ska firas, inte minst nyår – men varför är den så förtvivlat dyr? Här synas magnumpavorna i sömmarna så att du får veta allt om de ädla dropparna.

I ett druvskal

Bli en expert på champagne

Vad Champagne är ett mousserande, alltså kolsyrebubblande, vin som odlas och tillverkas i Champagnedistriktet i Frankrike.
När Det har producerats vin i Champagne i 2 000 år – men det vi i dag kallar champagne kom till på 1700-talet.
Känt för Sin koppling till festligheter (nyår, jämna födelsedagar) och den fina världen – och sitt höga pris.
Överkurs Champagne och finare mousserande viner uppnår sina bubblor genom att jäsa (en andra gång) i flaskan.

Tre kända champagnemärken

Moët & Chandon. Grundat 1743, den ökända madame Pompadour var tidigt entusiast. I dag en jätte: var fjärde flaska champagne som exporteras kommer från Moët.
Veuve Clicqot, “gula änkan”. Nicole-Barbe Clicqout (1777–1866) var 27 år då hon ärvde sin makes champagnehus. Fiffig affärskvinna, nyskapande i produktionsteknik. I dag dyrkas La Grande Dame, änkans statusladdade cuvée de prestige (prestigeblandning).
Cristal, statuschampagne från huset Louis Roederer. På 1990-talet blev “crissy” omstridd favoritdricka för hiphoppare som 50 cent, Puff Daddy och Jay-Z (som senare bojkottade märket).

Vad är champagne?

Det ENKLA svaret:
Skummande vin från lilla Champagne i norra Frankrike, punkt slut. Odlarna här försvarar aggressivt sitt ursprungsskyddade varumärke – numera med EU-förstärkning – och slår obönhörligt ner på den som försöker sälja finbubbel under falsk flagg.

De KNEPIGA svaren:
1. Hur helig är regionen? I dag pressar vinindustrin franska regeringen att utöka Champagne­distriktet i
efterhand – för att kunna tillfredsställa nyrika kunder i Ryssland och Kina.
2. Klotet blir allt varmare: Champagneområdet är perfekt för mousserande vin i dag – men hur länge till? Redan i dag produceras mousserande i Skåne.

Den första champagnen

Fram till 1600-talet producerades omtyckta, stilla röda och rosé­viner i Champagne. Men de hade en tendens att efterjäsa, vilket resulterade i kolsyrebubblor.
Detta motarbetades av de bättre odlarna, som den legendariske munken broder Pierre, känd som Dom Pérignon (1639–1715).
Men med tiden blev de “defekta” vinerna populära, och en annan munk, Jean Oudart, utvecklade metoder att avsiktligt framkalla en andra jäsning.

Varför så dyr?

I viss mån handlar svaret om tillgång och efterfrågan: så länge vi konsumenter pungar ut med stålarna säljs märkesbubbel dyrt. Och liksom vissa ur- och klädfirmor har de stora champagnehusen i decennier – ibland sekel – lagt ner fantasisummor för att marknadsföra sin koppling till den fina världen, och därmed motivera sina hårresande prislappar. Och mångårig lagring är förstås inte gratis!

Korkat är smart

Den goda idén att använda natur­kork för att hålla trycket i cham­pagneflaskorna tillskrivs enligt traditionen Dom Pérignon, men omnämns redan 1665, innan Pérignon blev vinodlarbas. Till att börja med hölls korkarna på plats med tvinnat snöre – riskfyllt. I källarvalven arbetade man ofta iförd järnmask. “Jag vet en källare där tre av arbetarna förlorat varsitt öga” skrev vinhandlaren T S Shaw. I dag används förstås ståltrådsgrimma.

Av Göran Everdahl

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top