Hur slår finanskrisen mot ”vanliga familjen”?

Ena dagen svarta löpsedlar om räntechock, nästa dag rubriker om hur vi ska tjäna på krisen. Men hur påverkas en vanlig familj av finanskrisen? Vi hälsar på hos familjen Schmidt-Rasmussen.

Experten om familjens ekonomi

Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.
Hur värderar du familjens ekonomi?

– De har bra koll på sin ekonomi men de är sårbara med ett sparkonto på 20 000, de skulle behöva en större buffert. Det är viktigt att det finns en trygghet i bakgrunden nu när vi går in i en lågkonjunktur. Man brukar säga att en buffert ska motsvara två månadslöner så för att vara på den säkra sidan borde de ha en buffert på drygt 50 000. Ett alternativ för dem kan vara att dra ner på amorteringar och i stället spara mer. Egentligen är det ju bra att betala av på lånen, men eftersom de inte har ett jättestort lån skulle de kunna göra så för att få en större buffert.
– Jag undrar också om Klara har någon tjänstepension? Hon säger att hon vill höja sin lön men det vore bra om hon hade hjälp av en revisor för att spara till sin pension.

Anders och Klara är vana att leva med små marginaler och är bra på att leva sparsamt, finns det ändå några utgifter de kan dra in på?

– Deras största utgift är bilen men det blir svårt för dem att dra in på den kostnaden, eftersom de använder den för semesterresor och för att hälsa på släkten. De ligger under normen om man utgår från den norm som Konsumentverket har satt upp för kläder och skor, den ligger på 1 900 kronor per månad och deras konto är 1 300. Att lägga så lite pengar på kläder kan fungera så länge barnen är små men det blir svårare sedan när de är äldre. Då kommer även kostnader för lek och fritid att öka men å andra sidan behöver de inte betala avgift till dagis då så det kommer att jämna ut sig.

Hur påverkar finanskrisen deras ekonomi? Behöver de oroa sig?
– De påverkas av att deras rörliga ränta höjs på grund av finanskrisen men nu är prognosen att räntan kommer att lätta, allt pekar mot att vi går mot en massiv sänkning. Annars tycker jag att de har örnkoll på sin ekonomi och får ut mycket av sina resurser. De får en sportlovsvecka varje år och det är ju jättebra!
– Klaras verksamhet kan vara sårbar, man vet inte om det kommer att ses som lyxkonsumtion att köpa smycken, det kan gå sämre för den typen av verksamhet när det blir lågkonjunktur

Familjen Schmidt-Rasmussen

Namn: Klara, 35, Anders, 34, August, 5, och Anna, 2 år.
Bor: Bostadsrätt i Hägerstensåsen i södra Stockholm.
Yrke: Klara är formgivare med eget företag och Anders jobbar med kundservice på en däckfirma

Så här ser familjens ekonomi ut

Inkomster per månad
Lön efter skatt 17 500 + 9 000
Barnbidrag 2 200
Totalt: + 28 700 kr

Utgifter per månad
Bostaden
lån 3 670
avgift 3 580
el och gas 670
Utgifter, bostad 7 920 kr
Bilen
försäkring 600
skatt 200
bensin 1 500
bensin för långresor och
semesterresor 1 000
service & reparationer 1 500
parkering 300
trängselskatt 100
Utgifter, bil 5 200 kr
Maten
inkl blöjor och hygienartiklar 5 500
Utgifter, mat 5 500 kr
Övriga utgifter
tele/internet 1 155
tv 170
försäkringar (hem/person) 285
a-kassa 200
preliminärskatt (Klaras enskilda firma) 850
dagis 1160
SL-kort 690
kläder och skor 1 300
diverse 1 700
semester 1 250
sparande 100
Utgifter, övrigt 8 860 kr
Totalt: 27 480 kr

Över per månad: + 1220 k

Hur slår finanskrisen mot  ”vanliga familjen”?
Gunilla Nyström är privatekonom på SEB. Hon tycker att Klara och Anders borde ha en större buffert.

Anders och Klara flyttade till sin två och en halvrummare i Hägerstensåsen i södra Stockholm för sex år sedan när de väntade sitt första barn. Lägenheten gick loss på 900 000 kronor. Tack vare att Anders sålde sin lägenhet i Köpenhamn fick de ut en del pengar och behövde bara låna 650 000. I dag har de en totalkostnad på nästan 8 000 kronor i månaden för sitt boende. Med 56 kvadrat fördelat på fyra personer räknas de som trångbodda.

– Vi skulle gärna vilja ha två rum till men som det ser ut just nu är det inte aktuellt att köpa en större lägenhet.

De har rörlig ränta som de senaste åren har fördubblats, i dag ligger den på drygt sex procent. Att ta lån för att kunna köpa en större lägenhet är inte möjligt med den nuvarande räntenivån, och de tror inte heller att de får ett tillräckligt bra pris för den gamla lägenheten.

Känner ni av finanskrisen på fler sätt än att ni har fått högre boendekostnad?
– Nja, vi äger inga aktier och har inte några större besparingar, så den sidan av krisen påverkar inte oss.

Anders jobbar med kundservice på en däckfirma och har en månadslön på 23 000 kronor.
Klara är formgivare och silversmed och driver tillsammans med två andra företaget Familjesmycken.se. Hon tjänar 11 000 före skatt och får ut 9 000 efter skatt.

Hur påverkas din verksamhet av att det blir lågkonjunktur?
– Det är inte lika känsligt med smycken. Jag har inte märkt av något än så länge men man vet ju förstås aldrig hur det går. Det är bara att hoppas att folk vill fortsätta spendera pengar på att ge bort smycken. Just nu är det fullt upp, vi har en massa på gång med barnmässan i Älvsjö och snart börjar försäljningen inför jul.

Eftersom Anders är fast anställd och har de kompetenser som efterfrågas inom branschen känns oron för att bli arbetslös ganska avlägsen.

– Jag sitter så säkert som man kan göra. Men visst, om folk inte har råd att köpa nya bilar köper de kanske inte nya däck heller, men som jag upplever det är det så pass stabil ekonomi i firman att det inte finns någon anledning till oro.

Skulle det mot förmodan braka så har han en utbildning som sjukgymnast att falla tillbaka på.

Familjens coola inställning till sin ekonomi kan förklaras med att de alltid har haft snäva marginaler.
De är vana att klara sig på lite pengar och väljer bort sådant som att gå till frisören, köpa en massa nya kläder och äta ute.

– Vår fritid är inte präglad av dyra aktiviteter, det är ingen av oss som spelar golf eller så. Jag är med i en kajakklubb men det går på 800 kronor om året, säger Anders.
Bilen drar mycket pengar. Barnens farföräldrar bor i Köpenhamn och morfar i Småland, vilket gör att det blir ganska många långresor per år. De brukar inte ha några större summor kvar i slutet av månaden. Blir det något över stoppar de undan det på sparkontot där det nu finns 20 000.

– Trots att vi alltid har haft lite pengar att röra oss med har vi varje år kunnat åka i väg på en veckas skidsemester på vintern, säger Anders.

Barnen har fått ett gemensamt sparkonto, det startades när August föddes. I början satte morfar in pengar varje månad, i dag lägger Klara undan en hundralapp.
– Det är inte så mycket kan man ju tänka, men det har faktiskt blivit 17 000 på deras konto.

Under åren som Klara studerade på Konstfack och när hennes företag var nystartat levde hela familjen på Anders lön som då var lägre än vad den är i dag.
Som egenföretagare kan man inte räkna med att plocka ut lön den första tiden, ett tag hade Klara ingen inkomst alls men sedan har det gått spikrakt uppåt.

– Vi startade Familjesmycken.se 2006 och med tanke på att vi är tre stycken som tar ut lön så tycker jag inte att det är så dåligt att få en lön på 11 000 i månaden. Jag ser ljust på framtiden. Min lön kommer bara att gå upp, förhoppningsvis så pass mycket att vi så småningom kan flytta till en större lägenhet.

Av: Åsa Linde

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top