Kersti Byström
– Vi har ingen skyldighet att ta emot produkten.
Kvinnan bakom kosmetikadisken på det exklusiva varuhuset på Hamngatan i Stockholms city var inte alls villig att ta emot de två tuberna med ögonfransserum av märket NeuLash.
Serumet, som ska ge längre och tätare fransar, ingick i ett test på Icakurirens redaktion. Men efter att Läkemedelsverket nyligen beslöt att förbjuda försäljningen valde redaktionen att inte publicera testet. Orsaken till Läkemedelsverkets dramatiska beslut var att serumet kan ge en rad biverkningar i form av klåda och irritation. Det verksamma ämnet prostaglandinanaloger kan även ge ögonsmärta, missfärgning på ögonlocket och till och med ändra färg på iris!
Nu ville vi testa om återförsäljaren tog tillbaka serumet utan knot.
– Nej, du får kontakta leverantören, vi har inga skyldigheter, förklarar kvinnan bakom disken.
– Men ni har ju till och med tagit bort NeuLash från hyllan, säger jag och pekar mot den låsta glasmontern.
Sedan läser jag högt från papperet som jag printat ut från verkets webbsida:
– ”Läkemedelsverket avråder konsumenter från att använda produkterna.”
Försäljaren tittar på mitt papper och kontrar med “att det alltid blir kaos när Läkemedelsverket säger något” och “att serumet faktiskt är tillåtet inom EU” innan hon återigen uppmanar mig att kontakta leverantören.
Nej du, ville jag ropa men sa i stället att det inte är mitt jobb som konsument. Anspråk mot tidigare säljled kan nämligen bara göras om säljaren är på obestånd, har upphört med verksamheten eller inte kan anträffas!
Hur det gick? Jo, tack bra. Fakta och envishet är ofta en framgångsrik kombination.
–Okej, vi kan göra ett undantag – för den här gången.
