Nyckelhålsbröd
Nyckelhålet är en märkning från Livsmedelsverket för att hjälpa konsumenterna att hitta de hälsosammare alternativen.
För att mjukt bröd ska bli nyckelhålsmärkt ska det innehålla:
Max 5 g socker/100 g
Max 7 g fett/100 g
Max 0,5 g natrium/100 g
Minst 5 g kostfibrer
Minst 25 % fullkorn, räknat på torrvikten
Läs mer om nyckelhålet på slv.se.
Liten brödordlista
- Dinkel – dinkelvete (eller speltvete) är en ursprunglig veteart. Näringsmässigt är dinkelvete likvärdigt med vanligt vete.
- Fiberrik – för att få kallas för det måste livsmedlet innehålla minst 3 g kostfiber per 100 g. Dessutom ska kostfiberinnehållet vara minst 30 % högre än för likvärdiga, jämförbara produkter på den svenska marknaden.
- Fullkorn – finns i spannmålsprodukter och kan vara både hela korn och korn som har krossats eller malts till fullkornsmjöl. Det viktiga är att alla delar av kornet finns med, både frövita, grodd och kli.
- Fullkornsbröd – För att få kallas fullkornsbröd måste minst 25 procent av brödet (torrvikt) innehålla fullkornsingredienser antingen som mjöl, flingor, gryn, kross, klippta eller hela kärnor.
- Helkorn – samma sak som fullkorn, se fullkorn.
- Spelt – ett annat namn för dinkel, se dinkel.
- Surdeg – är jästsvampar och syrabakterier som samlever i en blandning av mjöl och vatten. Surdegen gör att degen jäser och ger brödet en lätt syrlig smak och längre hållbarhet.
Mer lingon – mindre socker
Lingongrova, Sveriges mest sålda bröd enligt tillverkaren Pågen, anpassades i början av 2011 och finns numera också i en hälsosammare, nyckelhålsmärkt modell. “Mer lingon, mindre socker” lyder företagets slogan. Sockerhalten är sänkt från 9 till
5 procent och andelen lingon har gått från 1,5 procent till 2,0.
Den nyckelhålsmärkta varianten innehåller också solrosfrön och rågkärnor, vilket gör den fetare än originalet, 5 procent, jämfört med originalets 3,5.
Icakurirens Malin Ottosson hjälper dig att hitta nyttigt bröd bland alla säljargument. Foto: Erik Hedman
Även om det är länge sedan brödinstitutet myntade sin slogan om 6–8 brödskivor om dagen så är vi många som gillar att äta smörgås till frukost. Men hur navigerar vi i bröddjungeln? Sötad sirapslimpa och vitt formbröd har fått massor av kritik för att vara fullt med snabba kolhydrater och i dag är utbudet i stället enormt av olika bruna bröd som tävlar om att verka nyttiga och samtidigt goda. Hälsoslogans slår emot oss i brödhyllan; “fiberrikt”, “nu med mindre socker” eller “äkta surdeg”, andra lockord kan vara “Lövångergräddat”, “gårdsbakat” eller “bakat med kärlek”.
– Förr rekommenderade Livsmedelsverket att man skulle äta bröd till varje måltid, säger Icakurirens dietist Viveca Annell. Numera lyder rekommendationen “välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris”.
Bra med fullkorn
Generellt är bröd bakat på grövre och mer fiberrikt mjöl nyttigare än det mer finmalda vetemjölet. “Fullkorn” innebär att mjölet malts av korn som haft skalen kvar, vilket ger ett extra fiberrikt mjöl. Fullkorn gör att vi håller oss mätta längre. Fibrer är bra för att ge en jämnare blodsockerkurva och hålla magen i trim. Enligt Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten äter nio av tio svenskar för lite fullkorn. Men bara för att brödet är brunt i färgen behöver det inte betyda att det är nyttigt. Mörka bröd har ibland visat sig vara riktiga sockerfällor. I vissa fall kan det till stor del vara mörk sirap, malt eller sockerkulör som ger brödet den mörka färgen.
Grovt bröd kan bakas med extra sirap eller socker för att det grova mjölet inte ska göra brödet torrt. Ibland används torkad frukt, som russin eller aprikoser, för att söta brödet och göra det mer saftigt.
I vissa recept tillsätts olja, till exempel rapsolja eller palmolja, för att göra brödet saftigare. Solrosfrön eller nötter i brödet är ett annat sätt att göra brödet saftigt och mer smakrikt, men fett eller nötter ger samtidigt brödet ett högre energiinnehåll, antal kilokalorier, per skiva.
Surdeg och dinkel
Två begrepp som nästan blivit modeord på brödpåsarna är surdeg och dinkel.
– Dinkel är en gammal vetesort, säger Viveca Annell. Fullkornsmjöl av dinkel innehåller precis som annat fullkornsvetemjöl mer fibrer, vitaminer och mineraler än siktat mjöl. Men det är inte mer näringsrikt än annat fullkornsvetemjöl.
Surdeg är däremot jättebra. Tack vare syran i surdegen så går blodsockerstegringen långsammare. Det låga pH-värdet minskar också halten av fytinsyra, vilket gör det lättare för oss att ta upp mineraler.
Hur ska vi konsumenter hitta rätt bland alla lockande argument? Måste man alltid läsa det finstilta på baksidan av påsen?
– Vill man göra det enkelt för sig kan man helt enkelt gå på den gamla, nästan bortglömda nyckelhålsmärkningen, säger Viveca Annell.
Nyckelhålet, som uppdaterats och moderniserats (2005), innebär för mjukt bröd att det måste innehålla minst 5 procent fibrer, minst 25 procent fullkorn och max 5 procent socker. Dessutom reglerar märkningen också bland annat mängden fett och salt.
Formbröd till barnen
Bara för att det är bra för vuxna magar är det inte säkert att barn behöver särskilt mycket fibrer. Vissa tål det bra men för barnmagar kan fibrer vara ett alltför tufft jobb.
– Till barn behöver man inte välja brödet med allra högst fiberhalt, säger Viveca Annell. Formbröd med fibrer klarar ofta precis gränsen för nyckelhålsmärkning, fem procent, och det tror jag är ganska lagom för de flesta barn.
