Guide: Här är alternativen till mjölk

Allt fler väljer att byta ut mjölk mot drycker som kommer från växtriket. Vi har tittat närmare på några av kornas utmanare; havre, soja, ris och nötter.

Tio alternativ till mjölk

Guide: Här är alternativen till mjölk

Se hela granskningen här >>

Kamp i kyldisken

“No milk. No soy. No badness.” och “It’s like milk, but made for humans”, det är två reklamtexter på Oatlys havreprodukter som retat upp Svensk Mjölk (numera LRF Mjölk) så mycket att man stämt Oatly i Marknadsdomstolen.
LRF Mjölk menar att Oatlys påståenden nedvärderar andra produkter och vilseleder konsumenter, eftersom de ger intryck av att mjölkprodukter är dåliga för människor.
I väntan på beslut i domstolen yrkade Svensk Mjölk i höstas på ett interimistiskt beslut, vilket skulle tvinga Oatly att ta bort formuleringarna från sina förpackningar direkt. Men marknadsdomstolen avslog och formuleringarna är kvar. Till hösten ska marknadsdomstolen fatta sitt slutgiltiga beslut i frågan.

Den som inte vill dricka mjölk från kor har de senaste åren fått många alternativ att välja på i livsmedelshyllan. Mjölkliknande drycker gjorda på bönor, spannmål eller nötter har tagits fram som alternativ för allergiker, veganer och andra som vill byta ut komjölken helt eller delvis.

Vitt som mjölk

De olika mjölkliknande dryckerna (de får inte kallas mjölk) är skräddarsydda för att likna mjölk från korna. De är alla vita till färgen, de paketeras i enliterstetror, de ligger alla på ungefär samma fetthalt som mellanmjölk, vegetabiliskt fett som solrosolja och rapsolja tillsätts i stället för mjölkens animaliska fett.
Komjölk är ju en välkänt bra källa till kalcium och i alternativdryckerna tillsätts i de flesta fall kalcium eller kalciumfosfat för att komma upp i samma kalciumnivå.
För att ytterligare likna komjölkens näringsinnehåll så tillsätts också vitaminerna riboflavin, B12 och D-vitamin.
Om man maler bönor eller spannmål och löser i vatten till en dryck behövs i vissa fall också stabiliseringsmedel och emulgeringsmedel för att inte växtdelarna ska sjunka till botten eller det tillsatta fettet ska lägga sig i droppar på ytan.
En klar fördel jämfört med mjölk är hållbarheten. De flesta dryckerna har en hållbarhet på flera månader i rumstemperatur. Praktiskt om man vill ha hemma på lager. Efter att de öppnats måste de däremot förvaras i kylskåp och håller då i cirka fyra dagar.
Även om man inte är allergisk mot mjölk, eller vill sluta helt med mjölk, så är det många som vill äta mer mat från växtriket. För veganer är alternativdryckerna ett bra sätt att få i sig kalcium och B-vitamin.
– Det är klart att det finns massor av näring och nyttiga ämnen i mjölk, men det är bra att det finns fler alternativ att välja på, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket.

Kan komplettera varandra

Hon vill inte peka ut någon av alternativdryckerna som mer hälsosam än någon annan. Hon tycker snarare att det är bra att prova flera av dem och variera sig. Trots allt skiljer sig de olika dryckerna en del i näringssammansättning och kan komplettera varandra.
Att beställa en sojalatte på kafé har länge varit populärt i amerikanska filmer och nu börjar det bli vanligare även på svenska kaféer. Tyvärr nöjer sig många kaféer med att erbjuda laktosfri mjölk, vilken fortfarande är komjölk. Den passar inte för veganer och är direkt farlig för mjölkallergiker.

Havredrycken är svensk

Havredrycken är den mest populära av mjölkalternativen. Den utvecklades i ett forskningsprojekt i Lund lett av professor Rickard Öste. 1994 fick gruppen patent på havredrycken och året efter startade företaget Oatly (oat efter det engelska ordet för havre). Den havredryck som säljs i Sverige är oftast gjord av svenskodlad havre.
Havre innehåller betaglukaner, ett slags hälsosamma fibrer som hjälper till att stabilisera blodsockernivån och bidrar till att behålla normala kolesterolnivåer i blodet.

Sojan är ofta sötad

Sojadryck är ett av de vanligaste alternativen till ko­mjölk och har använts länge till exempel i Kina. Sojadryck innehåller nästan lika mycket protein som mjölk. Sojadryck smakar ganska trist i sin rena form och sötas därför för smakens skull. Men det finns ofta också osötad sojadryck att välja på i välsorterade livsmedelsbutiker.
Soja är ifrågasatt som gröda eftersom det utbredda sojaodlandet runt om i världen hotar den ekologiska mångfalden. Många är också tveksamma till den genmodifierade, så kallade GMO-sojan. Men i de fall då GMO-soja används så måste det stå tydligt på förpackningen och bland de sojadrycker vi tittade på var det ingen som innehöll GMO-soja.

Risdryck inget för barn

Dryck gjord av ris och vatten är kanske den mest skonsamma mjölken för människor med födoämnesallergi eftersom allergi mot ris är ovanligt. Samtidigt är det inte bra att ensidigt äta risprodukter. Dels är ris en gröda som kräver oerhört mycket vatten och odlas långt ifrån Sverige. Risplantan tar också upp små mängder arsenik ur jorden där den växer. Därför anser Livsmedelsverket att risdryck är olämpligt för barn under sex år. Risdrycken innehåller inte heller lika mycket protein som de andra alternativen.
Mjölkalternativ gjorda på mandel, hasselnöt eller kokosnöt har ofta en tydlig smak av nöten den är gjord av. Mandeldryck är vanligast och finns både i sötad och osötad form. Kokosdryck ska inte förväxlas med kokosmjölk på burk som används till matlagning.

Ekologisk utan kalcium

Flera av dryckerna produceras i ekologiska varianter, Oatly havredryck, Rice dream och Alpro sojadryck finns alla med EU-ekologisk märkning och Coop Änglamark havredryck är både EU-ekologisk och kravmärkt. Det låter ju bra, men det finns en hake här. För att produkterna ska få använda ekologisk märkning så får inte kalcium eller vitaminer tillsättas.
– Det kanske verkar lite konstigt men så är reglerna skrivna, säger Hanna Eneroth på Livsmedelsverket. Om man vill ha alla goda näringsämnen i drycken så ska man alltså välja den berikade och inte den ekologiska i det här fallet, säger hon.

Välj och variera

Vilket av mjölkalternativen man ska välja beror på vilken av smakerna man själv föredrar och vad man ska ha drycken till. I te eller kaffe är det många som gillar de lätt sötade dryckerna och det finns också särskild “baristamjölk” av havre, som kan vispas till ett fast latteskum.
Till matlagning, till exempel i potatismos, kanske man hellre väljer en osötad dryck så att inte moset börjar smaka vaniljsås.
Men om det är näringen du vill åt ska du alltså skippa de ekologiska varianterna.
Alla mjölkalternativ vi tittat på är dyrare än komjölk och de med ris, mandel och nötter är allra dyrast, men kanske kan en hasselnöts- eller mandeldryck smaka lyxigt någon gång ibland, till exempel i en smoothie till en extra mysig frukost.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top