Laxerande sockeralkoholer
Sockeralkoholer är sötningsmedel som tillverkas både industriellt och ur till exempel frukt eller stärkelse. De slutar ofta på ändelsen –ol, som xylitol, maltitol och sorbitol. De är lika söta eller något mindre söta än socker. Den som äter enorma mängder av sockeralkoholer kan få diarré och därför måste produkter som innehåller mer än tio procent sockeralkohol vara märkt med varningstext om att överdriven konsumtion kan ha en laxerande verkan.
Högintensiva med bismak
Högintensiva sötningsmedel kallas så eftersom de i vissa fall är flera hundra gånger sötare än socker. De innehåller få kalorier och eftersom det behövs väldigt lite för att få rätt sötma så räknas de som kalorifria.
De högintensiva sötningsmedlen, till exempel aspartam, sukralos och cyklamat, är artificiellt framställda och har ofta en lätt bismak av metall eller lakrits. Sötningsgrad och bismak varierar, liksom stabiliteten till exempel vid värme. Ibland blandas två eller flera sötningsmedel för att få en bättre söt smak och minska bismaker. En blandning av aspartam och acesulfam K, (som i Coca cola light), ger till exempel en mer sockerliknande smak än om man använder medlen var för sig.
Andra sorters socker
Vanligt socker (sackaros) är inte den enda sockerarten. Det finns också till exempel fruktsocker (fruktos), mjölksocker (laktos) och druvsocker (glukos). Dessa sockersorter innehåller ofta något färre kalorier än vanligt socker men är i gengäld inte lika söta i smaken.
Vilket perspektiv man än väljer på hälsa så är de flesta överens om att vi borde minska vårt sockerätande. Socker ökar vikten och risken för hål i tänderna, höjer blodsockret och ger dessutom näring till bakterier och inflammationer i kroppen. Sötningsmedel kan då vara en räddare i nöden. De smakar sött (i vissa fall flera hundra gånger sötare än socker), de innehåller färre eller inga kalorier, påverkar i stort sett inte blodsockernivån alls och är dessutom bättre för tänderna än socker.
Stor säkerhetsmarginal
Sötningsmedlen har kritiserats i omgångar för att vara skadliga på olika sätt eller för att man inte riktigt vet vad de främmande ämnena kan ha för effekt på kroppen.
– Eftersom det varit så många larm och mycket kritik mot sötningsmedlen så har de ämnena undersökts särskilt noga. Dessutom är säkerhetsmarginalerna för hur man får använda dem väldigt höga,
säger Nils-Gunnar Ilbäck vid risk- och nyttoavdelningen på Livsmedelsverket.
Med dagens gränser kan man till exempel dricka 4,8 liter läsk med sötningsmedel varje dag, utan att överskrida det acceptabla dagliga intaget, ADI-värdet, som Livsmedelsverket bedömer att vi kan få i oss utan några hälsorisker.
Triggar sötsug
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk kemi i Lund och specialiserad på aptitreglering, håller inte alls med om att sötningsmedlen är riskfria.
– Nej, jag skulle absolut inte råda någon att äta dem, säger hon. Sötsuget är hjärnans sätt att säga att den behöver energi. Äter man sötningsmedel så triggas suget och vi tenderar att äta för mycket. Vi behöver lära oss att avstå från det söta istället och välja annat att dricka än läsk, säger hon.
Enligt Charlotte Erlanson-Albertsson kan de supersöta sötningsmedlen också ge en avtrubbning så att ingenting smakar sött och man måste söta ännu mera för att bli nöjd.
– Den som vill äta något sött kan till exempel välja frukt istället. Där är sötman lite dämpad och mer utspädd.
Den enda gång hon kan tänka sig att de kalorifria sötningsmedlen kan vara användbara är under en övergångsperiod, när man går ned i vikt och vill fasa ut sockret.
Påverkar tarmfloran
I höstas publicerades en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature som visade att sötningsmedel som sackarin, sukralos och aspartam påverkar den normala bakteriefloran i tarmen. Författarna tror att det skulle kunna öka risken för diabetes. Livsmedelsverket har bett Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, att värdera studien.
– Det har blivit ett väldigt fokus på tarmfloran den senaste tiden och det här är intressanta uppgifter, även om det bara är försök på möss som har en annan tarmflora än männi-skor och som har fått otroligt stora doser av sötningsmedlen, säger Nils-Gunnar Ilbäck på Livsmedelsverket.
Enligt honom återstår mycket forskning innan man har några tydliga resultat och under tiden ser han inga risker med en normal konsumtion av sötningsmedel.
