Matsmart del 4 - Läsarnas bästa tips

Jag tar bussen för att storhandla

Jag är en ensamstående mamma till tre barn varav två bor hemma. Jag har provat lite olika varianter av matinköp och planering kring det sedan jag blev ensamstående och valt att inte ha någon bil.
Det som fungerar bäst här är att planera mat för en vecka i taget och handla strikt efter listan. Jag har ingen affär nära så jag åker buss till Willys en gång i veckan och det jag får med mig i min shoppingvagn (dragvagn) plus en ryggsäck räcker en vecka och inte mera. Det positiva med det sätt jag handlar på är att jag inte får plats med några spontaninköp. Så även om jag ser massor av lockande extraerbjudanden kan jag inte köpa det eftersom jag inte får hem det. Det jag har lärt mig av detta är att det ofta är dessa extrainköp som inte går åt.
Anser att den allmänna inställningen till hur man hanterar mat och matrester är likadan som allt annat i dagens samhälle, slit och släng. Det har jag förstått när mina vänner skrattat åt mig när jag sparat halvt urdruckna mjölkglas efter barnen för att ha till bak, smet, sås mm. Eller en så enkel sak som att riva ner ostkanter och frysa in eller mosa mogen banan och frysa in m m. Det mesta av detta är självklart tycker jag som har en mormor som har visat och inspirerat.
Erkänner att jag inte är så förtjust i att äta matrester, alltså samma mat som dagen före men löser det genom att göra en annan maträtt av den gamla, kul att leta recept på nätet.
Anna Byström, utanför Luleå

Med en veckomatsedel slipper jag stresshandla

Jag tillhör den (lilla) skara som inte slänger någon mat. Jag har alltid gjort en veckomatsedel och veckohandlat. En fördel med veckohandling är, förutom att man slipper fundera varenda dag på vad man ska äta till middag och slippa stressa till affären, att i slutet av veckan när det är dags för ny inhandling är det rätt tomt i kylen så man ser om det ligger något som bör tas om hand och tillagas. Jag litar till mitt lukt- och smaksinne. Det är förvånansvärt hur länge mjölken håller sig i kylskåpet efter utsatt datum, en vecka är inget problem.
Ett tag i mitt liv var jag ensam med mina två barn. När jag lagade mat (recepten var för fyra personer) så blev det alltid en portion över. Den fjärde dagen var “restdag” och när vi åt den middagen så blev, märkligt nog, alla nöjda med sitt val av resträtt.
I dag är jag pensionerad och då tas matresterna till vara till lunchrätter. Jag håller även koll på att ingen mat håller på att bli för gammal i kylskåpet. Nu efter påskhelgen hade jag lite rester kvar från en lammstek och det blev en god grund till en pyttipanna idag.
I kampanjen att bli matsmart och inte slänga mat är det en stor fördel om man är matintresserad och tycker det är kul att laga mat, att göra något gott av några “överblivna” ingredienser.
Birgitta Sundberg

Min syster bakar eget bröd av grötrester

Jag tycker att dina artiklar om att vara matsmart var mycket intressanta. Vi slänger inte ett kilo mat per person och vecka (utslaget blir det ungefär så enligt din artikel). Nu har vi inga barn hemma längre. Fast jag tror inte vi slängde så mycket mat då heller. Mina tips:
1. Ta med matlåda till jobbet ibland. (Vi har haft perioder då vi gjort upp till tre matlådor varje dag).
2. Min syster med en grötälskande familj har en burk stående i frysen där hon skrapar ner grötrester. Så tar hon fram den när hon bakar bröd.
3. Vi köper kött av hög kvalitet i köttaffär. Då köper jag ett kilo köttfärs nymalen och inte en paket med 1 258 gram för att det blev så när butikskedjan packade. Lite dyrare men mycket godare.
Ni i media har ju lite ansvar också. För vi vill ju pröva nya recept och så köper man en burk och lagar rätten ett par gånger. Så står det en skvätt kvar i en burk som man slänger vid nästa skåpstädning.
Vi har denna påsk ätit ganska mycket egenfångad lax. Så dagens middag bestod av nykokt pasta med broccoli. Vi hade lite ugnskokt lax kvar i kylen samt lite i frysen sedan tidigare. Det blandade jag ihop med såsrest och lite creme fraiche. Maken fick ett överblivet kycklingben också. Till detta hade vi en råkostsallad av rårivna morötter och strimlad vitkål och en apelsin skuren i bitar.
Eftersom vi veckohandlar så är det klart att det kan bli en tomat eller så som möglar ibland.
Agneta Svensson i Lerum

Jag smakar och luktar på råvarorna

Så bra att Icakuriren belyser det otroliga slöseri med mat som jag vet förekommer bland oss konsumenter. Jag tror många slänger mat för att de faktiskt inte kan något om mat! Det är sorgligt men sant att många generationer inte har den blekaste kunskap om hur man lagar eller hanterar mat!
Som mamma till sju (7) barn – jag var länge ensamstående med fyra – lärde jag mig snabbt att ta till vara rester och trots att alla barnen nu är vuxna sitter takterna i.
Jag har i frysen (min bästa inredningspryl) en låda som jag fryser ner kött- och korvrester i – de förvandlas varje lördaglunch till pytti- panna.
Fiskrester blir pajfyllning, alla ostskalkar rivs och fryses in för att bli till ostsås eller toppning.
All överbliven gröt eller bärrester blandas ner i bröddegar, liksom fruktsoppor och juicer. Av middagen blir det matlådor, både till dem som jobbar i familjen men också till matlådor vi tar med på utflykter och dylikt. Resterna som eventuellt blir över äts till lunch eller ingår i en nykomponerad rätt.
Jag tittar väldigt sällan (och lite) på datummärkning av alla råvaror utom mjölk, jag använder min lukt, smak och syn för att avgöra om något blivit dåligt och ser “bästföre- datum” som en riktlinje.
Om flera lärde sig matlagning och hushållning (trist ord) så skulle mycket mindre mat missbrukas och slängas…
Tack för att ni skriver bra artiklar om detta.
Mariana Larsson Sjöberg i Ödeshög

Frysen har blivit min bästa vän!

För en ensamstående matlagare är frysen den bästa vännen! Både att frysa in färdiglagade portioner men även för att ha färska grönsaker hemma året om. De djupfrysta sockerärtorna är färskare när de hamnar i min gryta än dem jag kan köpa på Bondens marknad och av den djupfrysta Herrgårdsblandningen kan jag ta precis så mycket som går åt, resten håller sig bra i frysen och jag slipper dåligt samvete för mjuka morötter och överbliven blomkål.
Överbliven fetaost skär jag i lagom kuber, lägger i en glasburk och häller på rapsolja så det täcker, likadant med öppnade olivburkar. Eftersom luften inte kommer åt genom oljelagret håller sig både ost och oliver i månader.
Britt-Marie Rydén

Varför kastar vi mer mat idag?

Vad bra att ni gör denna artikelserie. Jag ser verkligen fram emot fortsättningen.
Jag och två av mina kursare vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet skriver en C-uppsats om Matsvinnet förr och nu och dess orsaker. Syftet med denna studie är att se varför matsvinnet är så stort i dag när vi har så bra förvaringsmöjligheter, kontra hur det såg ut förr före kylskåpets inträde i hemmen.
Vi har gjort en enkät som vi gått ut med via webben vi kommer även att vara ute på stan och intervjua under tre dagar.
Så det var speciellt roligt att läsa artikeln i Icakuriren just nu.
Jag undrar varifrån uppgifterna om hur länge mat går att spara kommer.
Det är kanske något vi skulle kunna använda i vår uppsats men vi måste veta källa och den stod ej i artikeln.
Vi kanske kan bidra med något från vår studie.
Lena Ahlgrimm

Svar: Uppgifterna om hur länge mat går att spara kommer från Icakurirens egna matskribenter.

Vi äter samma rätt två dagar i rad

När bananerna börjar bli för gamla brukar jag göra banankaka. Det går åt två bananer. Man kan ju göra flera kakor när man ändå håller på.
Om man har flera mjölklitrar som håller på att gå ut så häller jag över mjölken i halvlitersförpackningar och fryser in. Bra att ta fram när man ska baka eller göra ugnspannkaka eller pannkakor.
Jag gör köttfärsbiffar av ett halvt kilo köttfärs. Då har vi mat i två dagar (vi är två i hushållet). Jag äter gärna samma mat två dagar i rad. Då spar jag tid också.
Med lite planering behöver man inte slänga mat.
Britt-Marie

Jag kokar soppa av ospänstiga grönsaker

Jag är matsmart! Här kommer några av mina tips:
1. Ta hand om grönsakerna: Tomater som börjar bli mjuka och kanske inte så fräscha går jättebra att frysa in. Jag sköljer av dem och lägger dem i en burk i frysen för att ta fram när jag gör pastasåser och dylikt. Funkar jättebra!
Färsk spenat i påse stoppar jag också in i frysen och rör ner i pastasåser m m.
Broccoli, lök och andra grönsaker som tappat spänsten fungerar jättebra i soppa; fräs upp 1–2 hackade lökar + eventuellt lite vitlök i olivolja, späd med vatten och grönsaksbuljong. Lägg i olika grönsaker i bitar och koka mjuka. Mixa sedan till en slät soppa och servera med en klick yoghurt.
Jag brukar göra grönsoppa (gul lök, broccoli, spenat, gröna ärtor, sparris) med citonyoghurt och eventuellt några räkor eller röd soppa (rödlök, morötter, rödbetor) servera med getostyoghurt och pumpafrön samt ett gott bröd.
2. Ta hand om frukten: Mogen och övermogen frukt fryser jag in i bitar (skalad banan, apelsin, ananas) eller riven (äpplen, päron etc) och sedan gör jag underbar smoothie i stället för glass. Mixa den frusna frukten med vaniljyoghurt och lite juice. Toppa med hackade nötter.
Lisbeth i Göteborg

Mindre rester blir till smörgåspålägg

Jag slänger ingen mat! Ett bra sätt att ta reda på mindre rester av kött eller fisk är att lägga det på smörgåsen. Några skivor av stek är ju ett jättegott pålägg, för att inte tala om köttbullar, strömming eller stekt torsk. En limpmacka med köttfärssås och några gurkskivor är en höjdare. Det går också – faktiskt – att lägga stekt falukorv på smörgåsen.
Handlar det om lite större portioner av rester så åker de ner i frysen för att tas upp vid ett senare tillfälle.
Det är synd och skam att slänga riktig mat!
“Tant Ly”

Viktigt att även rannsaka handelns lockvaror

I debatten om att varje svensk slänger 56 kilo mat om året är det viktigt att analysera alla orsaker till varför det är så. Handeln har en stor del av ansvaret i detta med köp 2, få 3 av en lockvara. Jag räknade till 17 sådana Icas påskblad och 19 i Hemköps. Är det då så konstigt att mat slängs när dessutom en stor del av hushållen är 1–2 personer. Rannsaka vinstintressena mot realiteten.
Eva M

Svar: Vi håller med om att handeln har ett stort ansvar. Vi har skrivit mycket om det och kommer säkert återkomma i ämnet. Så länge kan du läsa hur det går att överlista butikernas knep på www.icakuriren.se/Test-Rad/Konsument/shoppa-smart