Test av ångstrykjärn
12-09-17 13:27
Många billiga ångstrykjärn kommer inte upp i temperatur, stryker inte slätt och har dåligt glid. Det är värt att lägga till några extra hundralappar och få ett bättre strykjärn, visar Icakurirens test.
Se hela testet här!
Många strykjärn har svårt att komma upp i temperatur. Det beror på att tillverkarna har valt billiga termostater. I stället har de satsat på design och finesser. Av strykjärnen i Icakurirens test är det bara fyra som kommer upp i de temperaturer de ska. När det gäller tre prickar skiljer över 60°C mellan modellerna, 148 till 208°C.
Bäst är Azur GC 4875 från Philips som får betyget fem. Järnet stryker visserligen linne något sämre, men är lätt att arbeta med och glider likt en säl över alla material. Dessutom är det lätt att ställa in temperaturen och använda alla funktioner, det har också droppstopp vid låg temperatur. Och inte minst: Det kommer upp i rätt temperaturer. Det gör också Brauns Tex Style 7704690, testets dyraste, som också får betyget fem. Även det stryker linne något sämre, men det är man beredd att ta då det är lätt att använda, kommer upp i rätt temperaturer och har bra glid. Bägge dessa strykjärn tillhör de tyngre, men tyngden har inget att göra med hur lättarbetat ett järn är. Det hänger på materialet i stryksulan. De två billigaste har en sula av rostfritt stål, övriga har någon typ av keramisk sula med olika fantasifulla namn.
Sämst är ångstrykjärnet från Severin. Det klarar inte av att stryka något material slätt. Det läcker vatten och de vita provlapparna blev missfärgade av det läckande vattnet. Även ur Wilfa rann det brunt vatten som missfärgade, både provbitarna men också stryksulan. Colins stryksula fick även den bruna avlagringar när järnet svalnat. De gick dock att skrapa bort.
Strykjärnen har många finesser, som energisparknapp, jonisk djupånga och jetfunktion, i flera fall framgår det inte i bruksanvisningen varken vad de innebär eller när de ska användas. Ringer man till tillverkarna är det inte alltid de kan ge ett klart svar.
Samtliga strykjärn är antingen självrengörande eller har någon form av avkalkningssystem. Det är inte riktigt samma sak. Självrengöring ska delvis kalka av järnet, men rengör i första hand strykjärnet från tygpartiklar som fastnat i ånghålen på undersidan. Alla har dock ångreglage och sprejfunktion att ta till när det är extra skrynkligt. Automatisk avstängning är en trygghet för den glömske, vilket åtta av järnen har.
Viktigt är också sladdens längd. Den bör vara så lång att den räcker över hela strykbrädan, helst två och en halv meter. Det finns strykjärn med felplacerade sladdfästen som skaver mot handleden, som Menuett och Electrolux/5 Safety. Dem ska man undvika.
Strykjärnens tankar rymmer mellan 2,5 och 4 deciliter. De flesta är lätta att fylla, men det skiljer sig åt vad de ska fyllas med. Tillverkarna av Menuett och Severin rekommenderar destillerat vatten, OBH Nordica skriver i stället att just destillerat vatten kan skada järnets metalldelar. Braun och Philips å andra sidan tipsar om att man kan blanda vanligt kranvatten och destillerat vatten om man har mycket hårt vatten, vilket få i Sverige har.
Så testade vi:
- Testet är gjort av Birgitta Rasmusson, tidigare chef på Ica Provkök.
- Ångstrykjärnens temperatur mättes med elektroniska laboratorietermometrar i två omgångar på tre punkter på varje järn. Tyglappar på 60 x 60 cm i linne och bomull, samt skjortor i polyester/bomull ströks under 60 sekunder. Därefter granskades och betygsattes slätheten.
- Under strykningen har hanterbarheten bedömts, så som stryksulans glidförmåga, termostatens inställning, symbolers tydlighet, handtagets greppvänlighet, sladdfäste och stadighet på högkant. Vattenpåfyllning och tömning har provats. Kontroll av tankens rymd mätts. Vikt och sladd har vägts och mätts.
- Strykjärnen är inköpta i Stockholmsområdet i juli 2012. Priset är det vi betalade i butik.
- Betygsskalan är 1 till 5, där 5 är bäst.
Av Anne Meisner. Foto: Erik Hedman