Brännande aktuellt! Tantpatrullen ryter ifrån: “Vi vill kunna leva på vår pension!”

När pensionen bara räcker till livets nödtorft får man vända på kronorna. Orimligt och ovärdigt, tycker Tantpatrullen, en organisation som ­arbetar för en bättre pension.

Underskatta inte vad en tant kan göra. För att inte tala om ett helt gäng tanter. Just de här kallar sig Tantpatrullen och har inte kommit för att dela ut karameller på stan, utan verbala snytingar.

– Tantpatrullen är en aktivistgrupp som vill ha ett nytt pensionssystem, säger Marianne Eriksson som är vice
ordförande och en av grundarna. 

För att synas har de röda mössor som inte har något med partitillhörighet att skaffa. Men likt lysande röda lösnäsor är de lätta att se när de är ute och demonstrerar med sina plakat i högsta hugg. De blir även inbjudna till olika möten för att tala för sin sak. 

– Vi är rent ut sagt förbannade på rådande pensionssystem för att det är så krångligt. Och för att man inte alls får så mycket i pension som kalkylen förutspått. Våra barn får kanske bara 40 procent av sin pension i lön om det här fortgår.

På sex år har antalet fattigpensionärer ökat från 200 000 till 300 000, enligt Marianne Eriksson. Något hon ser som en oroande utveckling som måste stoppas. Nu. 

– Jag spyr när politiker kallar pensionssystemet för hållbart, det är hållbart för staten men inte för oss gamla eller för kommande pensionärer. 

– Det finns riktlinjer för vad som är en skälig levnadsstandard för studenter, men inte för oss pensionärer. Redan för 20 år sedan visste politikerna att pensionssystemet var under­finansierat, men det enda man har gjort är att höja pensionsåldern. Det är som att man helst ska dö på sin post och inte behöva någon pension. 

 

Även pensionärer har behov

Pensionen bygger ju på det man betalat in till sin pension beroende på inkomst. Har man tjänat mindre, får man mind­re. Är inte det rimligt?

– Jag kan förstå principen. Samtidigt lönar det sig inte alls att yrkesarbeta för en del då man kan få mer i garantipension via socialförsäkringen där staten går in. 

Hon konstaterar att man har samma behov som tidigare, även som pensionär. Man kan behöva köpa en ny soffa eller vilja bjuda hem vänner på middag utan att leva på gröt resten av månaden. 

– Dålig ekonomi gör livet tråkigt. Vi vill inte att de sista 20–30 åren av människors liv ska bli dödstråkiga. 

Själv har Marianne Eriksson arbetat inom barnomsorgen, varit politisk ombudsman för vänsterpartiet och även varit verksam i EU-parlamentet. Hon säger sig ha en okej pension som hon klarar sig på, för att hon har låga utgifter. 

SPF Seniorerna (tidigare Sveriges Pensionärsförbund) arbetar med frågor som bostad, pension och sjukvård för att man ska kunna ha ett gott liv som gammal.  

– Det är en skam att vi har ett pensionssystem som gör att nära var sjätte pensionär ligger under fattigdomsgränsen enligt EU:s definition. Och fattigdomen ökar. Även bland äldre män. Vi har ett system som leder till utanförskap, säger Eva Eriksson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

Också i sin roll som ordförande för Stadsmissionen i Göteborg kan hon se hur allt fler äldre söker sig dit för ett gratis mål mat. 

 

Förlorar tron

Eva Eriksson tycker att man kan ställa krav på välfärdssystemet. Vi avstår ju under hela vårt yrkes­verksamma liv en del av vår inkomst till pensionen som vi tänker ska garantera ett gott liv när vi slutat jobba. 

– Man förlorar tron på välfärden när man känner att man inte får den trygghet som man avsatt pengar för. Det kan inte vara så att den som jobbat heltid hela livet inte får tillräckligt. Vi måste ha ett system som anpassar sig till tiden vi lever i. Inte klippa och klistra som att ge upp till 600 kronor mer i månaden till några eller höja bostadstillägget för andra. 

De som berörs av pensionstillägget har en allmän pension på mellan 9 000 och 17 000 kronor i månaden, före skatt. Oftast handlar det om kvinnor som arbetat inom vård, omsorg och handel, och dem som jobbat deltid, säger Eva Eriksson. 

Drygt 15 procent av Sveriges pensionärer, 65 och äldre, har mindre än 60 procent av median­inkomsten i pension, vilket anses vara en risk för fattigdom, något som tar sig olika uttryck: 

– Man blir socialt tillbakadragen för att man inte vill visa att man är fattig, vilket leder till ensamhet och isolering. Många får hjälp av sina barn att betala hyran. Det finns en skam i att inte klara sig själv för den som arbetat hela livet. 

Eva Eriksson tycker att vi behöver bli mer medvetna om hur pensionssystemet fungerar. Att det bygger på att man arbetat heltid i minst 40 år. Och vara medveten om att deltidsarbete får effekter. 

För varje årskull blir pensionerna lägre, för att vi lever längre.

– Vi måste tillföra systemet mer pengar, men det finns
ingen bred politisk enighet för det. Ska vi avstå mer av vår lön eller ska staten lägga till en slant också? funderar Eva Eriksson.

Hennes tips är att man som pensionär sprider ut sin tjänste- pension under längre tid som “grädde på moset”.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top