Länge har blommor smyckat våra trädgårdar, bligat mot oss på skogspromenader eller färgsatt böljande, öppna landskap. Nu är det dags att börja dricka dem.
Trenden med närodlat började med grönsaker. Ungefär samtidigt kom vurmen för vilt växande smaker. För flera av de entusiaster som idag experimenterar och tappar rölleka, ros eller rödklöver på flaska är utvecklingen fullkomligt naturlig. Kunskapen om blommor som mat, dryck eller medicin har tusenåriga anor. Så länge det inte fanns några butiker fick människan fylla sitt eget skafferi. Så kom industrialiseringen, flytten till städerna och färdigförpackade smaker på burk. Dessutom kom odling att sorteras efter kön. Männen tog hand om lantbruken, kvinnorna skötte trädgårdarna. Och eftersom mat på den tiden fanns i
affären, kom hemmaodling allt mer att handla om blommor som ögonprakt. Smakkunskapen föll i glömska.
Strösslar med tips
Tidstypiskt nog är många av de gamla kunskaperna åter aktuella.
En av blomsterdiggarna är Elin Unnes, bloggaren bakom populära The Secret Gardener. I sin nya bok Herbariet beskriver hon blommor med en ömhet som gränsar till nära vänskap, och sätter både kyrkan och den moderna medicinen på skambänken för den mångåriga skepsisen mot ”häxeri” och annat folkligt växtkunnande.
– Idag kan folk gå längs en väggren utan att vara medvetna om att de precis har passerat ett snapsskafferi – och apotek. Ta bara malörten, vars blommor både kan bli beska droppar och lär vara magstimulerande, säger Elin Unnes.
Efter att främst ha odlat grönsaker på sin kolonilott i Stockholm, frossar Elin Unnes nu även i blomstersmak och strösslar med tips:
Lavendelblom är en god smakkompis med gin. Somrig fläderblom kan med fördel bytas ut mot älgört i saft eller vitt vin. Små blommor från köks-örter kan förhöja smaken på te eller saft.
– Både ros och lavendel kan vara svåra, eftersom de är så blommiga. Jag gör en rosen-vodka på vresros som jag sedan fördelar med pipett, exempelvis över en sockerbit i botten på ett glas champagne.
Elin Unnes lyfter också på locket till ett länge bespottat vin – det som under främst 1970-talet puttrade i många svenska hem och sattes på maskrosor.
– Jag fick nyligen smaka ett fantastiskt maskrosvin som lagrats i 35 år och som i smak påminde om Madeira. Så, alla som råkar ha maskrosvin sparat i källaren – ha den äran!
Plockar åt krogarna
Smaken för blommor börjar också synas i menyer på experimentglada barer och restauranger. Så kan mikrobryggt öl få säsongssmak av fläderblom, en cocktail dekoreras med kronblad från pelargon eller bordsvattnet bubbla av nypon-blom.
Örtexperten, författaren och föreläsaren Lisen Sundgren började utvinna mat, dryck och hudvårdsprodukter ur det vilt växande för drygt 20 år sedan. Idag levererar hon vildplockat till tre av Stockholms bättre restauranger: Volt, Gastrologik och Agrikultur.
– Det spännande med det moderna köket är att det allt mer anpassar sig efter säsong och vad naturen omkring erbjuder. Jag är övertygad om att krogar så småningom kommer att ha egna plockare anställda. Vi kommer definitivt att se mer blommor som smaksättare i dryck framöver. Jag fick nyligen ett mejl från en kvinna som vill utveckla en serie te enbart på nordiska örter.
Är blommor i dryck verkligen gott?
– Vissa smaker är förstås nya för många, särskilt som vår rätt fattiga alkoholfria dryckes-
kultur idag mest handlar om läsk, köpt kolsyrat vatten eller det där som folk dricker ur flaskor just nu: Kokosvatten från andra sidan jorden. En sådan enkel sak som harsyre- eller ängssyreblad är jätte-
trevligt att ha i bordsvatten istället för citron.
Varning för giftiga växter
Självfallet gäller det att veta vad man dricker. Plockning av blomster lyder under samma regler som svamp: Vissa sorter är osmakliga dubbelgångare, andra giftiga.
Lisen Sundgrens grundtips är att börja med det man känner igen, utifrån vad som växer just nu, och så stegvis träna på nya sorter. Googla, fråga, läsa på!
Undvik vildväxande blommor nära trafik, liksom besprutade trädgårdsblommor. Använd dig av allemansrätten, men skövla inte en växtplats, och gräv aldrig upp vilda rötter.
– Jag brukar säga att man ska skörda vackert. Så har naturfolk gjort i alla tider, svenska samer gör det än idag. Jag säger själv ett ”tyst” tack när jag plockar. Vi moderna männis-kor har skövlat och tagit naturen för given allt för länge, säger Lisen Sundgren.
Livsomvälvande
Elin Unnes är i sin bok inne på samma ödmjuka plockarspår. Att börja skörda i naturen kan rent av vara livsomvälvande, menar hon:
– Antingen börjar man fundera över sin plats och del i kretsloppet på den här planeten. Eller så tycker man bara att det blir så mycket roligare att gå på promenad, för att man plötsligt börjar upptäcka nya saker i sin omgivning.
Av: Anna Kågström
Så kan du dricka blommor
Lisen Sundgren tipsar:
Blommande bordsvatten Låt blomklasar dra i kallt vatten. Goda exempel: Älgört (söt), myskmadra (söt och ”myskig”), lindblom (söt och somrig) eller harsyra (syrlig ersättare till citron).
Rosenvin Ta en flaska rosé eller torrt, vitt vin. Låt en handfull rosor dra i vinet och förvara det i en burk i kylen två dagar. Sila bort rosorna. Tillsätt ytterligare en näve rosenblad och låt dra ytterligare två dagar. Sila bort rosorna och servera.
Blommigt te Brygg blommor i varmt vatten, till exempel gatkamomill (smakar ananas) eller vildväxande rödklöver.
Elin Unnes tipsar:
Lavendelgin & tonic Serveras med färska lavendelblommor i stället för lime. Låt dra 3–8 timmar, beroende på önskad smak.
Saft med myntablommor Lägg med myntablommor de sista minuterna av ett saftkok.
