1. Mäns hjärnor är större än kvinnors
SANT: Storleken har ju egentligen inte betydelse men 2014 konstaterade engelska forskare att mannens hjärna är 8-13 procent större än kvinnans.
Dock verkar det som om kvinnor har bättre intern kommunikation och kopplingen mellan de båda hjärnhalvorna är tjockare hos kvinnor. Detta tyder på att kvinnan kan snabbare växla från en uppgift i ena sidan av hjärnan till den andra.
Kvinnan har dessutom ett större språkcentrum än mannen, medan mannen kan skryta om att hans limbiska system är större än kvinnans. Här styrs bland annat luktsinnet och minnet.
2. Logik finns i den vänstra hjärnhalvan – kreativitet i den högra
FALSKT: Nobelpristagaren Roger Sperry undersökte under 1960-talet försökspersoner vars förbindelse mellan hjärnhalvorna var avskurna. Han bad sedan dem att lösa olika uppgifter, medan han kontrollerade vilken del av hjärnan som var aktiv. Resultatet ledde till det vi idag vet är en myt – att hjärnhalvorna är starkt uppdelade.
Men det finns inget som tyder på att hjärnhalvorna skulle ha en kreativ och en logisk sida. Forskare har sedan långt tillbaka avfärdat dessa påståenden, då flera hjärnskanningar visar på att även enkla uppgifter aktiverar många olika områden som är spridda över hela hjärnan.
Istället så delar forskarna upp hjärnan i 52 (!) så kallade Brodmannområden, som de använder för att kartlägga hjärnan. De olika områdena är viktiga för olika specifika uppgifter och är alla viktiga för hjärnan.
3. Du förlorar hjärnceller när du dricker
FALSKT: 1993 konstaterade ett danskt forskarteam att du har lika många hjärnceller dagen efter, som du hade kvällen innan du började dricka. De räknade nämligen hur många hjärnceller det fanns i hjärnbarken hos alkoholister och kontrollpersoner, före och efter alkoholintaget. Hjärnbarken är det yttersta skiktet på hjärnan där ett hav av kopplingar sker.
Dock upptäckte forskarna att de vita områdena i hjärnan, som fungerar som banor för kommunikation åt cellerna, hade krympt hos alkolisterna. Man fann att alkohol bryter ner det isolerande skiktet som ligger runt banorna. Vilket sänker hastigheten på hjärnans kommunikation från 120 meter per sekund till en meter per sekund. Dessutom blir nervcellerna obrukbara när du dricker alkohol.
4. Mozart gör bebisar smartare
SANT OCH FALSKT: 1993 gemomförde ett forskarteam ett experiment, där de lät en grupp universitetsstudenter lyssna på Mozart innan ett IQ-test. Det visade sig att de studenter som lyssnat på Mozart innan testet fick åtta poäng mer än de som inte lyssnat på den klassiska musiken.
Ryktet om studien spred sig och snart spelade alla föräldrar Mozart för sina barn i hopp om att de skulle växa upp och bli genier. Även om resultatet feltolkades av många så visar faktiskt annan forskning att vissa områden i barns hjärnor faktiskt utvecklas när de utsätts för musik.
Det är nämligen så att när barn lyssnar på musik eller lär sig spela ett instrument, så bildas nya förbindelser mellan hjärncellerna i flera områden. Även barnens koncentration och inlärning blir bättre, dessutom blir språkliga och motoriska egenskaper starkare.
Nya studier visar också att fostret kan höra musik utifrån redan i vecka 25 i graviditeten.
5. Hjärnan styr dolda sinnen
SANT: I och med att vi lär oss allt mer om människans anatomi, så har forskare funnit att vi har betydligt många fler sinnen än de fem klassiska.
Vår hjärna tar emot sinnesintryck från miljontals receptorer runt omkring i vår kropp. Receptorer är små sensoriska enheter som känner av smärta, temperatur, klåda eller tryck – vilket är viktig information som hjärnan använder för att ta hand om vår kropp.
Ett av de “hemliga” sinnena som hjärnan styr kallas för proprioception. Detta sinnet är ett sammarbete mellan muskelceller, ryggmärgens nervceller och lillhjärnan, som gör att du kan röra armar och ben kontrollerat – även när du blundar.
Källa: Illustrerad Vetenskap
