Goda råd – rosor

Gammaldags eller modern, vild eller framodlad. Välj din egen favorit bland rosorna.

Goda råd - rosor
Foto: Bertil K Johanson, Janne Olsson

Rosor kan delas upp i två huvudgrupper: moderna och gammaldags. Till de gammaldags, där också vildrosorna ingår, räknas de som utvecklades före år 1867. De har blivit alltmer populära på senare tid.
Vad som kännetecknar de gammaldags är att de har mindre och flera blad än moderna. De blommar tidigt, en del är också remonterande, det vill säga de blommar om senare på året. Dessutom får de fina nypon och är ofta taggiga. I vårt land passar de bra eftersom de är härdiga och kan odlas ända upp i Norrland.

T v: ’Flammentanz’
Ovan t h: ’Poppius’
Mitten t h: ’Lill Lindfors’
Nederst t h: ’Peace’

Ett bra exempel på gammaldags ros är ’Poppius’, en rosa pimpinellros från 1850 som man kan hitta norr om polcirkeln. Ett annat är ’Stanwell Perpetual’, som är svagt rosa men övergår till nästan vitt, och dessutom både blommar flitigt och blommar om.
Moderna rosor har större blommor och också större och färre blad. De är framodlade för att blomma rikt och vara härdiga, men på vägen har de flesta mist sin doft. Färgerna är många: här finns hela skalan från vitt och gult, över rosa och rött, till blått.
En av de mest välkända, och världens genom tiderna mest sålda ros, är ’Peace’ som kom 1930 och blev en symbol för fred efter världskrigen. Den gulrosa blomman står fint mot sina mörkgröna blad och blommar från juli till hösten, växtzon V.
Laxrosa ’Lill Lindfors’ och den kraftigt röda ’Nina Weibull’ är exempel på polyantharosor, deras blommor kommer klasvis på kvistarna. Båda är härdiga.
Klätterrosorna finns både i historiska och moderna tappningar. Många av dem är egentligen krypande men de långa rankorna till grenar passar bra att binda upp längs en ställning, som en husvägg, ett staket eller mur. I Sverige blir de sällan så höga som i exempelvis Frankrike och de är inte så härdiga i norr.
Men det gäller inte för ’Flammentanz’, en modern röd skönhet som blommar både rikt och länge. Tyvärr har den ingen doft. Vill man ha det kan man välja den gammaldags, härdiga klättraren ’Russeliana’. Den har tättfyllda blommor i små klasar som går från cerise till violett.

Plantering

·En ros du köper ska i jorden så fort som möjligt. Säljs den barrotad, utan kruka, planteras den i norra Sverige på våren, i södra antingen vår eller höst. Låt först växten dra några timmar i en hink med vatten och räta ut rötterna. Men de flesta kommer nuförtiden i kruka och kan planteras närsomhelst. Sätt då ner hela jordklumpen, väl genomvattnad.
·Gräv först en rejäl grop, lika djup som bred, minst en halvmeter.
Satsa på en bra, lite dyrare planteringsjord och blanda upp med kompost och/eller välbrunnen gödsel.
·Gör en kulle av jord i botten av gropen och bred ut rötterna över den. Vattna rejält, låt sjunka undan och fyll sedan på med jord, växelvis med mer vatten. Tryck till lite grann när gropen är halvfull. Kupa en liten kulle med jord runt stammen, den kommer att sjunka ihop efterhand.
·Rosor är näringskrävande, särskilt de moderna, och behöver extra gödsel varje år. Men det är bättre med små givor under försommaren än en stor under våren. En dundermedicin, som dessutom motverkar sjukdomar är att blanda välbrunnen kogödsel med färskt gräsklipp och strö på jorden runt rosstammen. Benmjöl och blodmjöl är nyttigt och ger en djupare färg åt rosorna.

Beskärning

·Gammaldags rosor kan nästan få växa som de vill och utrymmet tillåter, de kan formas efter hur man tycker blir bäst. Men ta alltid bort skadade grenar. Blir växten kal nedtill, kan den klippas ner helt så att grenarna förnyas. Beskär när björken har musöron, en bra gammal regel, men just de gammaldags kan beskäras något tidigare.
·Moderna rosor beskärs helt, 10–15 cm från marken. Sätt snittet precis över ett öga som går utåt så att det växer ut en ny gren åt rätt håll. Gamla, sjuka och svaga skott tas bort nere vid marken.
·När det gäller klätterrosorna måste man veta om de blommar på fjol-årsskott eller på årsskott.
Fjolårsskott: Klipp direkt efter blomning så att ett nytt skott hinner bildas till nästa år. Ta då blomman plus ett par bladpar. Gallra samtidigt om busken växt sig för stor.
Grenarna kan behöva förnyas efter 3–4 år.
Årsskott: Dessa rosor har ofta kraftiga grenar och sätter inte skott från marken. Korta in sido-skott på grenarna på våren till 8–10 cm.
Om du vill förnya stora grenar beskärs de cirka 30 cm från marken.

Av: Annika Wulff

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top