Sätt din färskpotatis nu
Nygrävd färskpotatis, en riktig delikatess! Foto: Olof Näslund

Sätt din färskpotatis nu

Längtar du efter egen färskpotatis? Det finns knep att ta till för att skörda snabbare. Börja med att välja någon av de nya, supertidiga sorterna.

1. Förgro.

2. Luckra.

3. Sätt ut.

4. Täck och vattna.

Det är inte många smakupplevelser som slår den första färskpotatisen, speciellt inte om du har odlat den själv. Så hur skyndar man på skördeglädjen? Det första knepet är att välja rätt potatis. De senaste åren har det kommit många nya sorter, alla med sin smak och sina egenskaper. Många är supertidiga. Det gäller till exempel Swift, som har en utvecklingstid på sex veckor. Accent, Minerva och Rocket tar bara ett par veckor till på sig.

Med lite pyssel kan du få de supersnabba sorterna att ha ännu mer bråttom till knölsättning. Har du tur kan du knappa in ett par veckor. Förgro inne i jord, välj rätt läge ute och täck med fiberduk. På det sättet får du dessutom större skörd och du slipper att oroa dig för att potatisbladmögel ska slå till innan du har hunnit skörda.

Sommarpotatis kallas de sorter som behöver utvecklas ett par veckor till innan de skördas, alltså ungefär tio veckor. Under den tiden får du mer smak. Några dagars eller veckors lagring gör också sitt till för smakutvecklingen. Om du har tillräckligt stort trädgårdsland för att odla fler än en sort kan det vara en bra idé att kombinera den supertidiga potatisen med en sommarpotatissort.

Eller varför inte sätta tre, fyra eller fem sorter till, bara för att det är så kul! Det finns nya bästisar att upptäcka. Stifta bekantskap med den sparrisliknande Anja eller finnarnas älskade Timo? Ganska tidiga, och supergoda.

 

Vägen till snabbare färskpotatis

1. Välj en tidig potatissort, se listan. Det ska vara certifierad sättpotatis, för att undvika sjukdomar och andra problem. Förodla potatisen 2-3 veckor inomhus. Idealet är ljust och 12– 15 grader, men det går i 20 grader också. Undvik direkt sol. Sätt helst potatisen i små krukor och täck till hälften med jord. Var rädd om de små groddanlagen. De ska vara uppåt – där kommer blasten. Rötterna utvecklas i jorden. Om du inte vill förgro med jord kan du lägga potatisarna i en äggkartong och låta groddarna bli gröna svalt, ljust och helst svalt.
 

2. Blanda upp jorden med välbrunnen kogödsel och gärna kompost, planteringsjord eller barkmull. Ju mer du gräver igenom jorden och gör den luftig och lucker, ju bättre kommer potatisen att trivas. Om du kan välja odlingsplats, välj en i söderläge eller vid en vägg. Det är också bra att inte odla potatis på samma ställe mer än vart fjärde år. Jorden ska vara minst åtta grader varm när du planterar ut. Kolla med jordtermometer om du vill vara säker. Ett sätt att värma upp jorden är att täcka den med ett eller två lager fiberduk ett par dagar före utplantering.
 

3. Börjar du förgro potatisen nu är det lagom att sätta ut den i Kristi Himmelsfärdshelgen. Eftersom våren är så pass långt gången har potatisen bråttom att gro och två veckors förodling räcker. Sätt potatisarna med ungefär 20 cm mellanrum, det är tillräckligt för tidig potatis. Det ska vara minst en halv meter mellan raderna. Du behöver inte sätta så djupt. Det är bättre att du kupar jorden när bladen har vuxit till sig lite och sedan ett par gånger till. Då undviker du att få gröna potatisar. Rensa ogräs vid behov, men en skön sak med potatis är att det inte blir så mycket.
 

4. Täck odlingen med fiberduk. Värme påskyndar utvecklingen, dessutom klarar potatisblasten en tillfällig frostnatt. Potatis är annars väldigt känslig för frost. Men ge inte upp om oturen skulle vara framme och blasten slokar när du kommer ut. Ofta finns det liv i potatisen och det kan komma nya blad. Du förlorar lite tid. Det krävs jämn bevattning, speciellt under knölsättningen, som börjar efter ungefär en månad. Väljer du en supertidig potatissort kan du börja kika efter knölar i slutet av juni. Ryck inte upp hela blasten utan känn lite i jorden under, så kan du skörda en gång till.

 

Se upp för mögel!

Ett av potatisodlarens gissel är potatisbladmögel. De senaste åren har angreppen blivit både tidigare och fler.

Första tecknet är att bladen slokar. Tittar man närmare syns vita mögelfläckar och går det lite längre tid rullar bladen ihop sig och vissnar. Vid första tecknet på potatisbladmögel ska all blast tas bort, alltså även på potatisstånd som inte visar några tecken på angrepp. Annars kan potatisen drabbas av brunröta. Du ska inte lägga blasten i komposten. Potatisen kan ligga kvar i jorden i tre veckor.

En del av problemet handlar om potatissort och i sommar ordnar Riksförbundet Svensk trädgård en trädgårdsspaning för att få koll på vilka som trotsar bladmögel. 80 trädgårdsspanare är redan igång och provodlar.

Läs mer på tradgard.org

 

Vill du odla potatis enkelt och snabbt? Gå in och se på vår webb-tv på icakuriren.se hur du gör.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Mer att läsa

    Idag
    Helgens mat: Äpple på menyn
    • Vinn biobiljetter till "Den unge Zlatan"
      Den 17 februari har filmen om hur den unge Zlatan från Rosengård blev "Ibra" med hela världen, premiär. 10 vinnare får 2 biljetter var.
    • Relationsexperten: Så bryter du ensamheten
      Icakurirens relationsexpert Ingemar Gens: Många av de frågor Icakurirens relationsexpert Ingemar Gens får handlar om ensamhet. Här delar han med sig av åtta tips för att få kontakt.
    • Läsarrecept: Grottor med lemoncurd
      För att få variation byter Viveca Granberg ut hallonen i hallon­grottorna mot lemoncurd. Resultatet blir syrligt, sött och jättegott!
    Igår
    "Mother" är Sveriges första sockerfria restaurang