Så undviker du fästingar
- Röj buskage och klipp gräset. Då minskar luftfuktigheten och livsförutsättningarna för fästingarna.
- Stoppa in byxorna innanför strumporna.
- Smörj med myggmedel från apotek, det har en viss effekt.
- Bär ljusa kläder, då är det lättare att upptäcka fästingarna.
- Kolla av familjen varje dag.
Så tar du bort den
Förpreparera inte med fett eller olja för att få fästingen att lossna. Risken är att den kräks in smittämnen i bettsåret.
Använd en finspetsig pincett eller speciell fästingplockare. Ta tag om fästingens mundelar, så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Vrid inte.
Fatta inte tag om bakkroppen, då kan du klämma sönder fästingen och öka risken för infektion.
Tvätta bettet efteråt med tvål och vatten eller desinfektionsvätska.
Borreliasymtom
Rodnad kring bettet vanligt men två av tio får ingen rodnad.
Andra symtom: Oförklarlig trötthet, huvudvärk och lätt feber.
I vissa fall attackeras nervsystemet, man får så kallad neuroborrelios. Tecknen är diffusa; illamående, viktnedgång, huvudvärk, led- och muskelvärk, nackvärk, låg feber och/eller partiell, tillfällig ansiktsförlamning. Stämmer något av tecknen – sök läkare direkt!
Källa: Rolf Gustafson, Vårdguiden och Borrelia och TBE-föreningen i Sverige.
Även denna sommar förväntas en fästingboom, den kalla vintern till trots. Snön har fungerat som ett varmt duntäcke för fästingarna som överlevt under markytan.
Kanske hör du till dem som tänker ”Det är lugnt, jag har tagit fästingvaccin”. Då har du glömt att vaccinet bara skyddar mot TBE (se ruta intill), inte borrelia, en riktig folksjukdom som varje år drabbar minst 10 000 svenskar.
Borreliabakterien, som upptäcktes först på 80-talet, sprids via de blodsugande spindeldjuren som trivs på bland annat gnagare och fåglar.
En borreliainfektion ger inte ett framtida skydd (immunitet) utan man kan, om oturen är framme, drabbas flera gånger. Det är en av anledningarna till att det är svårt att ta fram ett vaccin mot sjukdomen, enligt Rolf Gustafson, infektionsläkare vid Karolinska sjukhuset och medicinsk direktör för läkemedelsföretaget Baxter.
– Man kan säga att borreliabakterien ändrar utseende. Den har olika ytterkläder och just när immunförsvaret bildat antikroppar springer den och byter ytterkläder, vilket gör att den undgår immunförsvaret, säger Rolf Gustafson som tror att ett vaccin i bästa fall kan finnas på marknaden om sex–sju år.
Det är oklart om fler personer blir sjuka av borrelia i dag än tidigare. Klart är att det i dag finns fler fästingar och att lika många av dem är smittade procentuellt sett.
Undersökningar visar att 10–20 procent av alla fästingar bär på bakterien. Då skulle man kunna anta att vart femte till tionde fästingbett ger borrelia.
– I verkligheten är det kanske ett av 60–100 fästingbett som ger borrelia. Skälet är att det tar ungefär ett till två dygn innan smittan överförs från fästing till människa. Därför bör man leta igenom kroppen varje dag.
Ofta upptäcks borrelia genom att man ser en rodnad runt bettet. Men man kan ha borrelia utan rodnad, två av tio får inte den karakteristiska ringen. En annan hudförändring har formen av en blåröd knuta eller svagt blåröda förändringar på främst armar och ben.
En av tio smittade får så kallad neuroborrelia då nervsystemet angrips.
– Var mycket uppmärksam på symtom som huvudvärk, trötthet, illamående, viktnedgång eller ont i leder om du har blivit biten.
Ytterligare en fallgrop är att testerna inte är hundraprocentigt säkra. Det kan hända att testet visar negativt resultat tidigt i sjukdomsförloppet.
– Detta beror på att det kan ta upp till en månad efter du har insjuknat innan antikroppar har bildats – och innan dess ger testet inget utslag. Man får ett så kallat falskt negativt svar. Det finns också personer som har kvar antikroppar, som ger falska positiva svar, trots att de har tillfrisknat. Som läkare måste man därför ha lite fingertoppskänsla och erfarenhet för att kunna diagnostisera en borreliainfektion korrekt.
På apotek säljs så kallade självtester. Den som blivit biten kan skicka in fästingen till analys. Rolf Gustafson avråder från dessa tester:
– Vi vet att var femte till tionde fästing bär på smittan, men därmed inte sagt att den smittar. Risken är att folk, som får tillbaka svar som säger ja, din fästing hade borrelia, oroas i onödan och begär antibiotika som inte behövs – vilket i sin tur kan leda till biverkningar och resistenta bakterier.
Många tror att en borreliainfektion är lätt att bota med penicillin men sjukdomen är lurigare än så.
– Penicillin fungerar så länge bakterien finns kvar i huden, men har den hunnit till nervsystem och leder fungerar den inte. Då behövs en annan antibiotikabehandling. Därför bör man vara uppmärksam på tillkommande symtom även om man ätit en kur.
I USA, Tyskland och Finland föreskriver en del läkare penicillinkurer upp till tre månader medan svenska läkare endast skriver ut kurer på tio dagar. Tar svenska läkare för lätt på borrelia?
– Nej. I de allra flesta länder är man överens om att de behandlingstider vi använder är fullt tillräckliga. Kortfattat kan man säga att det finns människor som mår dåligt en längre tid efter en borreliainfektion. Det beror inte på att bakterien finns kvar, utan att infektionen har gett upphov till andra skador och processer i kroppen.
Rolf Gustafson menar att behandlingen endast lindrar tillfälligt i dessa fall, precis som det febernedsättande och antiinflammatoriska medlet ibuprofen skulle göra.
Ska jag vara rädd i sommar?
– Nej, det vore ju jättetråkigt. Stryk lite myggmedel på ben och armar om du ska gå i högt gräs – det har en viss effekt på fästingar också. Och framför allt: Kolla kroppen efter fästingar dagligen.
Och kom ihåg: De allra flesta blir helt friska efter en borreliainfektion.
Av: Linda Newnham
