Kakor är förstås inget man äter för att det är hälsofrämjande. Det finns inga rekommendationer om ”3 till 5 havreflarn om dagen” eller ”minst 200 gram mandelkubbar i veckan”. Men fikastunden är lika sammanvävd med vår kultur som längderna i en saftig kardemummafläta, och en viss friskfaktor finns ju ändå i det sociala som kommer av att fika tillsammans.
– Själva nyttan med kakor är den mänskliga gemenskapen. Någon kroppsnytta har det nog aldrig handlat om. Men det var först på 1960-talet som man började prata om det här med ”tomma kalorier” för då kom matmoralismen, berättar Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare, känd från SVT:s ”Historieätarna”.
Svensk kaktradition
Kaktraditionen är stark i Sverige, och detta har sina speciella orsaker. Dels har ju kaffet varit den stora bjuddrycken här, och inte alkohol som nere på kontinenten.
– Men det hänger också ihop med urbaniseringen på 1800-talet, extra stark i Sverige, då bondgårdar slogs ihop och överflödig arbetskraft fick flytta in till städerna. På gårdarna hade man bryggt sitt eget öl och alltid haft en stor kanna stående för gäster som kom förbi. Men inne i stan blev det mer praktiskt att bjuda på kaffe och fika, så det blev snabbt en del av de nya sociala rutinerna, förklarar han.
Leve småkakorna!
Tekniska innovationer som sockerbruk, vedspis, bikarbonat, plåtar och små veckade pajformar gav sedan trenden ytterligare näring. Och 1920 uppgick sockerkonsumtionen till 40 kg per person och år. Där ungefär har den tydligen stannat och ligger fortfarande kvar, även om fördelningen mellan olika sockerkällor har växlat över tiden. Hur sockret, och kalorierna, är fördelade på just kakfatet är också väldigt olika.
Några snabba slagningar i näringstabellerna leder till ett ”leve småkakorna”, för det går ungefär fem schackrutor, drömmar, kolasnittar och havreflarn på ett enda wienerbröd…
Sveriges mest sålda kaka?
Tja, Ballerina och Dubbla Chokladflarn har faktiskt BÅDA pekat ut sig själva som Sveriges mest sålda kaka… När det gäller spridning utomlands verkar däremot den svenska kanelbullen ta hem guldmedaljen. Och när det gäller tårtor så vinner prinsesstårtan åtminstone solklart popularitetstävlingen här hemma!
Andra aha-upplevelser är att gräddbullen med kokosflarn är så oproportionerligt mycket onyttigare än gräddbullen med enbart chokladöverdrag. Och så häpnar man ju över mängden socker i den utifrån namnet hälsosamma morotskakan…
Denna viktiga ingrediens i kakorna har också spelat sin roll i Sveriges moderna krisberedskap.
Fortfarande är socker en av de få livsmedel som Sverige är 100-procentigt självförsörjande på, ihop med mjöl och morötter. I princip producerar vi även nästan tillräckligt av ägg, potatis och en del mejerivaror, så om krisen/kriget kommer är det kanske just morotskakan med frosting som kommer att rädda oss alla från svält trots allt
Livsmedelsverket: ”Välj sött med omsorg, och njut av det”
– Godis, läsk och kakor är gott, det tycker de flesta. Och äter man bra i övrigt är det inte farligt med en liten mängd socker. Livsmedelsverkets råd är att hålla igen på godis, bakverk, glass och annat med mycket socker. Minska särskilt på söta drycker.
Socker är inte farligt i sig, men det ger bara energi och ingen näring. Rekommendationen är att mindre än 10 procent av energin från maten bör komma från tillsatt socker. Om andelen socker är högre än så är det svårt att få i sig de näringsämnen som kroppen behöver. För vuxna motsvarar 10 procent av energin ungefär 50–75 gram tillsatt socker per dag, beroende på hur mycket energi man behöver.
Det spelar mindre roll vilken sorts produkter det är, om det är kakor eller glass. Så när du väljer att äta sött, gör det med omsorg och njut av det. Att dela upp sötsaker i nyttigare eller onyttigare är att lura sig själv, säger Bettina Julin, nutritionist vid Livsmedelsverket.
Näringsbomba kakan så här
Det är en gammal fin svensk tradition att dryga ut smeten med exempelvis kokta potatisar och rotfrukter. Det gjordes under krigsåren när vetemjöl var ransonerat, och görs idag av mer näringsmässiga skäl.
Fler tips:
- Ersätt en del av vetemjöl med samma mängd färdigkokta svarta eller vita bönor i mörka eller ljusa kakor. De är rika på både protein och fibrer. Även rårivna rödbetor kan näringsberika en chokladsmet. I ljusare kakor kan till exempel antioxidantrika fruktskalrester från råsaftcentrifugen blandas ner.
- Byt ut havregrynen mot fiberhavregryn i havrekakorna. Bra för både magen och blodsockret och enligt många ingen smakskillnad.
- Blanda smör med matfettsblandning (typ Bregott), så får du in mer fleromättat fett, vilket är lite bättre för hjärtat. Men tänk på att exempelvis småkakor kan flyta ut lite mer på plåten.
- Byt ut upp mot 25 procent av vetemjölet mot andra mjölsorter som innehåller mer fullkorn, till exempel grahamsmjöl.
Våra mest älskade sötebröd – från minst kalorier till mest
Näringsvärdena gäller för en styck kaka.
| Typ av kaka | Kalorier | Fett | Tillsatt socker |
| Mariekex | 27 | 0,8 g | 1,2 g |
| Fyllda kex, typ wafers | 32 | 1,8 g | 1,9 g |
| Havreflarn | 37 | 1,7 g | 3,1 g |
| Drömmar | 49 | 2,11 g | 3,2 g |
| Schackruta | 55 | 3,8 g | 1,0 g |
| Ballerinakex | 64 | 3,0 g | 3,8 g |
| Singoallakex | 66 | 2,6 g | 5 g |
| Vetelängd, skiva, 30 g | 98 | 3,5 g | 4,7 g |
| Mandelkubb | 119 | 4,1 g | 7,8 g |
| Gräddbulle med chokladöverdrag | 139 | 5,2 g | 12,2 g |
| Kanelbulle mellanstor, 45 g | 140 | 4,5 g | 6,3 g |
| Croissant, 50 g | 182 | 10,8 g | 2 g |
| Mjuk sockerkaka, bit, 50 g | 198 | 10,2 g | 14,3 g |
| Chokladbiskvi | 198 | 11,4 g | 19,2 g |
| Chokladboll | 203 | 12,6 g | 13,2 g |
| Mazarin | 218 | 10,3 g | 17,5 g |
| Gräddbulle med chokladöverdrag och kokos | 227 | 11,6 g | 17 g |
| Radiokaka, en skiva, 1,5 cm | 248 | 17,3 g | 16 g |
| Ambrosiakaka, bit, 70 g | 264 | 11,3 g | 25,2 g |
| Wienerbröd, med vaniljkräm och sylt | 274 | 16,4 g | 7,8 g |
| Kanelbulle stor, 90 g | 280 | 9 g | 12,6 g |
| Kladdkaka, bit, 70 g | 284 | 12 g | 32,1 g |
| Morotskaka med frosting, 1 bit, 100 g | 369 | 20,8 g | 29,4 g |
