Så kan kyla göra dig friskare – och smalare

En 63-årig skäggig äventyrare från Nederländerna har blivit den osannolike frontmannen för idén om kylans helande egenskaper. Wim Hof upptäckte att han uthärdar köld på en nivå som normalt tar livet av en människa. Han har över 20 olika Guinness-världsrekord. Bland annat har han suttit närmare två timmar inpackad i is, han har sprungit maraton barfota i minus 20 och bestigit Kilimanjaro i kortbyxor. Han kan reglera sin egen kroppstemperatur på ett sätt som borde ligga utanför den mänskliga förmågan.

Wim Hof-metoden

Den typen av bedrifter är knappast något för oss vanliga dödliga, men Wim Hof har utvecklat en metod som han menar främjar hälsan utan att man behöver gå till sådana extremer. Metoden består dels av andningsövningar, dels av att dagligen duscha kallt i ett par minuter. ”En kalldusch om dagen håller doktorn borta” som han säger och han har fått många anhängare världen över.

Tanken är inte ny. Förr betraktades kalla avrivningar som danade för kropp och karaktär, det vill säga att skrubba kroppen med en handduk doppad i kallt vatten. 

Kallbad och kryoterapi

Vinterbad har traditionellt ansetts stärkande och har fått en ny skjuts genom den internationella trenden wild swimming. På vanlig svenska betyder det att bada utomhus året runt i naturliga vatten och inte bara i uppvärmda pooler och badtunnor.

Kryoterapi är en slags kylbastu där man vistas i någon minut i ytterst låga temperaturer, det kan handla om minus 80 grader eller lägre. Behandlingen uppfanns 1978 av den japanske läkaren Toshima Yamauchi för att lindra reumatiska sjukdomar. Idag är den populär inte minst i USA och marknadsförs som allmänt hälsosam, föryngrande och energigivande.

Positiva effekter av att kyla ner kroppen

Kyla är alltså hett. Förespråkarna för att temperaturchocka kroppen menar att det kan förbättra immunförsvaret, fungera smärtlindrande, stressänkande och inflammationsdämpande och frigöra kroppsegna må bra-substanser.

---

LÄS ÄVEN: Så håller du dig varm när det är kallt inomhus

---

Men forskning visar att även ett mer lågintensivt frysande har intressanta hälsoeffekter. 

– Om man ändå behöver sänka inomhustemperaturen för att klara elräkningen kan man samtidigt passa på att träna kroppen att skapa sin egen värme och kanske till och med bli av med lite övervikt, säger Fredrik Nyström som är endokrinolog och professor i internmedicin vid Linköpings universitet.

Lågintensivt frysande har intressanta hälsoeffekter

Nyckeln är något som kallas brunt fett. Medan människans vanliga vita fettvävnad lagrar energi, kan den bruna bränna kalorier och alstra värme när man fryser. Hos spädbarn är detta livsviktigt för att de ska hålla värmen. Man har trott att det bruna fettet försvann när barnen växte upp men det visar sig finnas även hos vuxna – om än i små volymer. Det tycks dock minska med åren. Vi tenderar ju också att gå upp i vikt med åren, med påföljande risk för olika sjukdomar. 

Det bruna fettet är alltså kopplat till ämnesomsättningen – smala människor har i allmänhet mer brun fettvävnad än överviktiga. Den aktiveras när man fryser och kan växa i storlek om man ser till att frysa regelbundet. Att på detta vis stimulera sin ämnesomsättning kan ju ses som att det ändå finns något positivt med att behöva skruva ner elementen. 

– Men man måste förmå sig att frysa för att det ska funka. Det hjälper inte att ha det kyligt hemma om man kompenserar med mer kläder, konstaterar Fredrik Nyström.

Toleransnivån för kyla ökar vid exponering

I en japansk studie fick försökspersoner vistas två timmar om dagen lättklädda i 17 grader. Efter sex veckor hade deltagarna fått mer och aktivare brunt fett och deras vita fett hade minskat med 5,2 procent i genomsnitt. 

– Det är tufft men inte jätte­tufft. Man vänjer sig, säger Fredrik Nyström som tror att det är med kylexponering som med motion: Lite är bättre än inget, lite mer är ännu bättre men för mycket är direkt skadligt. Han tipsar också den som vill kylträna, men inte utsätta resten av familjen för 17 grader, att dra ner temperaturen i bara ett rum.

En vinter för några år sedan genomförde han själv en studie där försökspersoner på valfritt sätt skulle se till att frysa en timme om dagen i sex veckor medan en kontrollgrupp skulle hålla sig ordentligt varma. Hos de väl påpälsade sjönk ämnesomsättningen med 80 kalorier om dagen. De hade alltså lättare att lägga på hullet.

Kylgruppen drabbades av avhopp men de som höll ut fick mer brun fettväv och höjde sin toleransnivå så att det krävdes allt lägre temperaturer för att de skulle frysa. Någon behövde till slut flytta ut och sitta i minusgrader på balkongen i bara kalsongerna för att börja frysa.

Att bli kall kan hjälpa dig med vikten

I gamla tider utsattes människor för mer växlande temperaturer, omställningar som i sig drar kroppsenergi. Då var det utedass, enkelfönster, golvdrag och brasor som brann ut under natten så att stugan var iskall när man steg upp på morgonen. Idag är vi bortskämda med jämn inomhusvärme och superfunktionella ytterkläder. Det bruna fettet behöver sällan jobba.

– Förr sa man att man skulle svettas in sommaren och frysa in vintern, det vill säga härda sig inför den kommande säsongen. Så tänker nog ingen nu. Men jag tror det är bra att ”frysa in vintern” för att få igång den bruna fettväven. Att bli lite kall ibland kan hjälpa dig med vikten samtidigt som du står emot kyla bättre, säger Fredrik Nyström. 

Hollywood håller för övrigt på att göra en spelfilm om Wim Hof med titeln ”The Iceman” och med Joseph Fiennes i huvudrollen. Så än har vi kanske bara sett toppen på istrenden.