Så mycket kostar män samhället

Det har gått 25 år sedan journalisten Åsa Moberg skrev krönikan som hade frågeställningen ”Har vi råd med männen?”. Det är dyrt med män, konstaterade hon, och pekade på alla alkoholskador, våldsbrott, fotbollshuliganer och mc-ligor som kräver polisinsatser, fängelseplatser och vårdinsatser. För att inte tala om utgifterna för försvar och fredsbevarande styrkor som skulle vara överflödiga om inte män över hela världen tyckte att det var rimligt att lösa konflikter med krig och våld. 

Men visst är det väl fortfarande relevant att tala om jämställdhet i termer av ekonomi? Absolut, tycker Jens Sandahl, enhetschef vid Jämställdhetsmyndigheten. 

– Ett av de sex jämställdhetspolitiska delmålen handlar om just ”ekonomisk jämställdhet”, och tar sikte på fördelningen av ekonomiska resurser mellan män och kvinnor. Dessutom är det tacksamt med ekonomi, det är ju relativt lätt att få fram siffror på det mesta, och därmed ganska enkelt att mäta ekonomiska orättvisor. Det finns mycket bra jämställdhetsstatistik hos många av våra myndigheter. 

Hundra år innan könsglappet i inkomst är borta

Siffror och statistik kan hjälpa oss att få syn på orättvisor, menar Jens Sandahl. 

– Tack vare statistiken vet vi svart på vitt till exempel hur mycket män respektive kvinnor tjänar. En siffra som vi på Jämställdhetsmyndigheten ofta återkommer till är skillnaden i livsinkomst mellan kvinnor och män – den är på hisnande 6,3 miljoner. Med dagens takt kommer det att ta hundra år innan könsglappet i inkomst är borta. 

Inom vissa områden blir vi mer jämställda, på andra områden går det trögare. Jens Sandahl talar till och med i termer av backlash. 

– Man kan väl säga att det går lite trögt på det stora hela, eller snarare så sker det stötvisa framsteg, men sedan är det rätt trögt. Just nu menar jag att det är ett bakslag. Visserligen tar allt fler män ut allt mer föräldraledighet, men på andra områden kan vi se en backlash, inte minst i attityder. På många håll i världen är traditionella kvinnofrågor, som rätten till fri abort, under hot. I de här strömningarna finns också en konservatism som handlar om en mer traditionell könsuppdelning som att kvinnor borde vara hemma med barnen. Pandemin var ett hack i förbättringskurvan, då ökade nämligen inkomstskillnaderna igen. När tillvaron skakas om brukar det ofta synas tydligare vilka som är vinnare och förlorare. På myndigheten har vi gjort en analys av pandemin, bland annat visade det sig att korttidsstödet gynnade de traditionellt manliga yrkena. 

Lika tilltång till samhällsservice är en ekonomisk fråga

Agneta Stark är företagsekonom, författare, feminist, samhällsdebattör och forskare som har studerat ekonomiska jämställdhetsfrågor. Hon är en av initiativtagarna till nätverket ”Stödstrumporna”, och 1994 bidrog hon till att det blev varannan damernas i riksdagshuset. Hon har dessutom varit rektor vid Högskolan Dalarna. Frågan ”Har vi råd med männen?” tycker hon är konstig, samtidigt som den pekar på något viktigt. 

– Om vi kan få syn på det som är icke jämställt så kan vi också göra något åt det. Ekonomi har varit centralt inom jämställdheten i eviga tider. Lika lön förstås, men lika tillgång till all samhällsservice är också en ekonomisk fråga. 

Män prioriteras ekonomiskt

Att männen prioriteras ekonomiskt i samhället är inget nytt, konstaterar hon. 

– Se bara på vilka som först får testa nya mediciner. Och ett aktuellt exempel att ju den enorma satsningen på fängelseplatser. I dag finns det ungefär 9 000 platser, men kriminalvården planerar för 27 000 – alltså tre gånger så många – inom tio år. Det är ingen som frågar – har vi råd med det här? Nej, det ska bara lösas. En stor majoritet av de som sitter i fängelse är män. Om vi istället tog kvinnorna som måttstock i kriminaliteten och sa att unga män ska bli som unga kvinnor i de här frågorna, så skulle man delvis göra andra saker. Men åtgärden är istället en enorm satsning på fängelseplatser, och det är ett elände för samhällsekonomin.  

Äldreomsorgen är ännu en arena för vårt icke jämställda samhälle, menar Agneta Stark. 

–  Om man ser till Sverige­ som helhet så dör kvinnor som ensamstående, och män i tvåpersonersfamiljer. Det betyder att män, som har högre pensioner än kvinnor, får sin äldreomsorg utan att betala för den – det är ju kvinnorna som vårdar dem. Men kvinnorna, med sin lägre pension, måste betala för sin äldreomsorg – det är kvinnorna som dominerar på äldreboendena.

Uppbackade män 

Man skulle ju kunna ha invändningen att männen jobbar och tjänar mer, och därmed betalar mer i skatt. Att de faktiskt bidrar ekonomiskt till samhället i större utsträckning? 

– Ja, och förutsättningen för det är att andra personer inte har några inkomster. För det är ju inte så att män med god lön inte har föräldrar som behöver omsorg eller barn som ska hämtas och lämnas på förskolan. De här männen har ju inte uppstått för att någon har sått hattifnattfrön, det är ju inte så att de plötsligt bara är där – färdiga och inkomstgenererande. Andra människor runt omkring möjliggör att de kan lägga så mycket tid på jobbet.   

Samhällsförändringen har gjort den traditionella mannen ganska omodern, menar Agneta Stark. Det där med att börja jobba på samma bruk där pappa och farfar en gång i tiden jobbade tillhör numera historien. Mans­rollen är också förknippad med våld, och det är männen som ligger bakom nästan alla våldsbrott och som är involverade i kriminella gäng. 

Män lever farligt ute

– Det vanligaste våldsbrottet är män som får stryk av okända män – utomhus. För en man är det alltså säkrast att inte vara ute på stan eller byn kvällstid. Män är i riskzonen utomhus, framför allt när droger och sprit är inblandat, och kvinnor är utsatta i hemmet. Männen ska vara i hemmets lugna vrå, men då ska å andra sidan inte kvinnorna vara där. 

Tillbaka till ursprungs­frågan. Går det att säga att män kostar mer än kvinnor för samhället? Jens Sandahl tror inte det. 

– Men visst skulle det vara intressant att veta. Tänk om det fanns en statens hemsida där man kunde gå in och kolla sådan statistik. Det skulle dock vara oerhört svårt att räkna på, eftersom det finns så många olika parametrar att ta hänsyn till. Å ena sidan kostar kvinnornas sjukvård mer, å andra sidan så bidrar ju männen – på grund av de ojämställda lönerna – med mer skatt, och så vidare. Där­emot kan vi kräva att samhället gör vad det kan för att bidra till jämställdhet. Det är förstås lågt hängande frukt, men ett självklart krav är ju att när samhället delar ut pengar till olika verksamheter så får det inte vara könsblint. Offentliga medel ska alltid ha ett jämställdhetsperspektiv, och här finns det faktiskt förbättringar att göra.

Fler pojkar får åtgärdsprogram i skolan

Skolan har skyldighet att ge extra anpassningar och särskilt stöd för de elever som har behov. I så fall ska ett åtgärdsprogram upprättas. Läsåret 2022/23 omfattades 5,9 procent av eleverna i grundskolan av ett åtgärdsprogram, och det var fler pojkar än flickor som berördes. 7,3 procent av pojkarna och 4,4 procent av flickorna hade ett åtgärdsprogram, enligt en rapport från Skolverket. 

Män får mer specialistvård

Män konsumerar betydligt mindre primärvård jämfört med kvinnor, däremot mer specialistvård, särskilt i de äldre åldersgrupperna, enligt Ingrid Osika Fribergs, forskare samt senior utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, som har skrivit en avhandling om just det här på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Inom till exempel hudsjukvården hade män betydligt fler behandlingar och högre kostnader jämfört med kvinnor med samma hudsjukdom. Istället för behandling på sjukhus fick kvinnor recept för egenvård med krämer och mjukgörare i hemmet, samtidigt som männen fick vård av en specialistläkare. 

Fotbollsmatcher har höga bevakningskostnader

De flesta som grips på allsvenska fotbollsmatcher i samband med publikoroligheter, supporterbråk, bengalkastning och handgemäng mellan supportar/ordningsvakter och poliser är män. Förra säsongens derbyn i Stockholms kantades av bråk. Polismyndigheten i Stockholms direkta bevakningskostnader vid ett derby var 1,2 miljoner kronor per match.

Mäns våld mot kvinnor kostar samhället 43 miljarder

Männen står för den allra största delen av brottsligheten, oavsett om det handlar om våld i nära relation, misshandel, sexuellt våld eller olika typer av ekonomisk brottslighet, enligt Brottsförebyggande rådet. Varje år kostar exempelvis mäns våld mot kvinnor samhället cirka 43 miljarder kronor. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson, som räknat på samhällskostnaden för olika sorters utanförskap, är kostnaden för en gängkriminell – 90 procent av de gängkriminella är män – drygt 23 miljoner kronor, om personen är aktiv i 15 år. Kostnaderna kommer både från brottsligheten i sig och de sociala insatser som sätts in från olika myndigheter. Och prislappen för en skjutning, där en person är lindrigt skadad och en allvarligt skadad med livslånga men, ligger på 75 miljoner kronor, enligt hans beräkningar. 

Vinterhalkan drabbar flest kvinnor

Kvinnor går och cyklar mer, och åker mer kollektivtrafik, medan män åker mer bil. Tre gånger fler gångtrafikanter skadar sig i singelolyckor till följd av halka, jämfört med bilister, enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut. De flesta som drabbas av vinterhalkan är således kvinnor. Vård- och sjukskrivningar till följd av halkolyckor kostar samhället fyra gånger mer än vinterväghållningen. 

Fler pojkar föreningsidrottar

Lokalt aktivitetsstöd är det största bidraget till föreningsidrotten. Stödet baseras på flickors och pojkars deltagande och aktiviteter. I nästan samtliga svenska kommuner föreningsidrottar pojkar mer än flickor, och skillnaden mellan könen ökar med stigande ålder, enligt Riksidrottsförbundet. Stödet premierar verksamheter med stora träningsgrupper med många deltagartillfällen. Och det är pojkarna som dominerar i de stora lagidrotterna fotboll, innebandy och ishockey, och flickorna är överrepresenterade i gymnastik och ridsport. 

Ojämställt arbetsliv

Det ojämställda arbetslivet kostar samhället stora pengar. Om kvinnor skulle arbeta lika mycket som män skulle BNP öka med 352 miljarder, eller 7,3 procent, enligt KPA Pensions beräkningar. Kvinnor arbetar i snitt 4,5 timmar färre per vecka, och det beror framför allt på att kvinnor tar ut fler föräldra­dagar, vabbar oftare och själva oftare är sjukskrivna. 

Källa: Jämställdhetsmyndigheten